Nr 5/22 2022-10-21

Stort missnöje i Göteborg

Rektorer blev biträdande rektorer. Många bytte kommun på en gång. Stor omsättningstakt och bristande förutsättningar. Den nya organisationen för grundskolan i Göteborg blev nog inte riktigt som kommunens förvaltning tänkt sig. Och chefen som genomförde den har också bytt jobb.

Rektorsflykt, skrev stadens ledande morgontidning i början av oktober.
- Nja, inte riktigt flykt, men en stor omsättning, kommenterar Sveriges Skolledarförbunds regionale ombudsman Anders Ehlén, Göteborgs Postens artikel, som igen gav bränsle igen till diskussionen om en ny organisation.
Det har varit en turbulent tid sedan Göteborgs grundskoleförvaltning införde en ny organisation. Det uttalade målet var att stadens rektorer och biträdande rektorer skulle få bättre förutsättningar för sitt uppdrag. "Vi vill ge rimliga förutsättningar för rektorerna bland annat när det gäller arbetsmiljön", sa grundskolechefen Bengt Randén inför halvårsskiftet 2021 då organisationen skulle börja gälla.

Göteborg gick från att ha 180 rektorer (många på små skolor) till 76 som var och en skulle ansvara för fler skolor än idag.
Många tidigare rektorer blev i stället biträdande rektorer på en skola och fick tidigare kolleger som chefer. De biträdande rektorerna fick i princip samma uppdrag som tidigare, utan det yttersta ansvaret som som skollagen reglerar.
Omorganisationen mötte mycket kritik redan innan den genomfördes. Ett tiotal rektorer tog genast sin Mats ur skolan och sökte jobb utanför Göteborg. Kritiken fortsätter.
Det som har hänt, med stor omsättning och kritiska medarbetare, var det Sveriges Skolledarförbund fruktade och för många medlemmar var svårt att finna sin plats i den nya organisationen.

Ett bevis på stora omsättningen är antalet annonser om lediga jobb. Sedan den första juli 2021 tills nu har ungefär 50 biträdande rektorstjänster annonserats ut. En siffra som förvaltningen till en början ifrågasatte. Flera har också flyttat runt, så omsättningen är ännu större. Även fyra rektorstjänster har varit ute, liksom två utbildningschefstjänster, ansvariga chefer för ett skolområde.
- Det kanske allvarligaste med den stora omsättningen är att 50 av stadens cirka 200 skolor har fått en ny ledning och med vad det innebär för medarbetare och elever, säger Anders Ehlén. Hur det kommer att påverka resultaten framöver, det är den frågan vi vill diskutera.

Han tror att förvaltningen ser problemen, men att det kanske inte är lika uppenbart för utbildningscheferna. Det borde, menar facket, ligga i deras intresse att ta tag i problemen, och skapa bättre förutsättningar för att underlätta de biträdande rektorernas miljö.
En annan fråga som kommit upp, inte minst gentemot vårdnadshavare och det omgivande samhället är vilket mandat de biträdande rektorerna har. Många som vänder sig till skolan vill tala med rektor, inte den biträdande.
Att förutsättningarna blev bättre, är det många som ställer sig tvekande till. När Sveriges Skolledarförbund samlade ett drygt 50-tal biträdande rektorer, växte en bild fram där många hade i princip samma arbetsuppgifter som tidigare, men nu med en annan titel. "Vi får allt på vårt bord, men med ett minskat mandat".

Andra vittnade om sämre information från förvaltningen. Den tar en omväg via rektor.
Ytterligare andra tycker att jobbet har blivit mycket ensammare nu än tidigare – "jag är ganska ensam och träffar min rektor som bäst en gång i veckan", "Jag saknar den närvarande rektorn", "Jag har aldrig varit så ensam som nu".
Även mandatfördelningen kan ibland vara svår: "I vardagen och i praktiken blir det lite - är det jag eller du som har ansvaret".
Det finns också, vill Anders Ehlén påpeka, områden där den nya organisationen fungerar väl.
De som blev rektorer i den nya förvaltningen fick ett ordentligt lönelyft, runt 10 000 kronor. En motivering var att de nu blev chefer över chefer.

Samma lönelyft gällde dock inte för rektorerna i grannförvaltningarna, förskole- respektive gymnasieförvaltningen. Något som alltfler har börjat upptäcka.
Det kan nog ställa till det i kommande lönerevision, tror Anders Ehlén.
Men det var inte bara många rektorer som lämnade Göteborgs stad inför och strax efter den nya organisationen trätt i kraft.
I våras gick Bengt Randén vidare till ett jobb i en grannkommun. Hans ersättare är på väg att utses.
Och frågan är om denna kommer att fortsätta med organisationsförändringens del två, att också särskolan ska in i det olika skolområdena.

Socialdemokraterna i Göteborg (kanske i blivande majoritet i skrivande stund) har kallat facket för att ta det av deras syn på omorganisationen. Besöket aktualiserades också efter ett förslag i nämnden att skolområdena skulle ta ansvar för alla utredningar av barn som eventuellt skulle börja särskola. Även elever från fristående skolor utan att särskilda pengar skulle följa med. Det skulle drabba resurserna för den egna elevhälsan, framförde de fackliga företrädarna. Ärendet bordlades.

Fler nyheter

Regeringen har andra planer för dialogerna

2022-12-01

Vi fortsätter med kvalitetsdialogerna. Det beskedet ger Skolverket även om regeringen i sin budge...

Svårt för alla att se om likvärdigheten ökat

2022-12-01

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdighet...

Ibis ska ge eleverna mer stöd

2022-12-01

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och...

SPSM blir sambo med Skolverket

2022-12-01

Skolverket och SPSM sida vid sida. Härnösand är först ut, fler regionala kontor ligger i pipeline.

Hej då, Skolledaren - och välkommen tillbaka!

2022-12-01

Omslag 1966 Omslag 1966

Året var 1966 när Skolledaren såg dagens ljus och kom ut med sitt första nummer. Men utgivningsbe...