Nr 4/22 2022-09-01

Utveckling genom forskning

Marie-Hélène Ahnborg Foto: Ifous Marie-Hélène Ahnborg Foto: Ifous
Marie-Hélène Ahnborg, VD på Ifous Foto: Ifous

Hur närma forskningen skolans praktik? Det var den fråga som gjorde att Ifous grundare Per Reinolf drog igång Ifous för tio år sedan. Det första decenniet kröns också med ett samarbetsavtal med en rad lärosäten inom ramen för ULF – Utbildning, Lärande, Forskning.

Söder i Stockholm. Alldeles intill det hus där Kommunförbundet en gång verkade i och där grundaren Per Reinolf arbetade.
När han lämnade Kommunförbundet hade han en tanke att på något sätt bidra med en mer praktiknära forskning till skolans fromma. Den forskning som bedrevs nådde inte ut till skolans praktiker; lärare, skolledare och förvaltningschefer, var hans utgångspunkt.
Forskningen skulle vara användbar för lärarna men för att det målet skulle kunna uppnås, var det viktigt att involvera också huvudmännen – det var Reinolfs tanke.

Han grundade Ifous som ett dotterbolag till Skolporten. Men sedan ett år tillbaka är det en ideell förening som ägs av Sveriges Kommuner och regioner, SKR, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund.
- Ifous är skolhuvudmännens, både kommunala och friståendes institut för praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Det ska omfatta alla nivåer, säger Marie-Hélène Ahnborg.
Men villkoren för de nya ägarnas del, var att verksamheten skulle även fortsättningsvis finansieras som tidigare – med medlemsavgifter och deltagaravgifter för olika projekt.
Det finns cirka 140 stödjande medlemmar vid sidan av de grundande medlemmarna. Mer eller mindre aktiva. Alla får dock veckovis ta del av Ifous bevakning av det senaste från det utbildningsvetenskapliga området.
Marie-Hélène Ahnborg avslutar i sommar en lång karriär inom skolans område och som vd för Ifous. Hennes efterträdare är Karin Hermansson, som också varit med länge i Ifous.

Det som mest dröjer sig mest kvar och som hon rörts av, är, berättar Marie-Hélène Ahnborg efter en lång tankepaus, är den enorma nyfikenhet, kunskapstörst och utvecklingsiver som verkar finnas hos förskolans personal. Man är så lycklig över för att få vara med i dessa sammanhang, att få arbeta tillsammans med forskare. Men varför känner man inte så som lärare i gymnasieskolan, funderar hon.
- Vad roligt om vi har kunnat lyfta en yrkeskår.
Många av Ifous projekt har handlat om stora övergripande områden, som inkludering, digitalisering, professionsutveckling och så vidare. Men nu, menar Ahnborg, är det dags att gå in i klassrummen, in i den konkreta undervisningssituation.

Ifous driver nu ett aktionsforskningsprojekt som fokuserar på undervisningens betydelse för elevernas lärande, utveckling och välmående, tillsammans med lärare och skolledare hos olika huvudmän. Dessutom planeras ytterligare ett som handlar om matteundervisningen i gymnasiet tillsammans med en medlem, Academedia.
Känsligt?
- Nej, jag tror att många lärare har längtat efter det här. Och fler och fler rektorer vill skapa förutsättningar för en bättre undervisning.
I Ifous programidé ingår också att alla nivåer är med – därför är skolhuvudmannens intresse också så viktigt och avgörande.
Den svåraste frågan, inte bara för Ifous utan alla som sysslar med skolutveckling är – blev resultaten bättre?
Ifous har följer upp sina projekt och kan konstatera att de mål som satts upp i början, uppnås i stor utsträckning, och många deltagare tycker att projekten fungerat väl. Även frågan om det hände något med till exempel resursfördelning eller förändring av arbetssättet kan ofta besvaras jakande.
- Men frågan om barnen lärde sig något är så mycket mer komplicerad och omöjlig att svara på. Om resultaten går upp, är det tack vare oss, eller om de sjunker, är det vårt fel, säger Marie-Hélène Ahnborg.

I backspegeln kan hon också konstatera att samarbetet med andra intressenter inom det utbildningsvetenskapliga området är goda. Till exempel med Skolforskningsinstitutet och kanske framför allt de lärosäten som deltar i programmen.
Det senaste manifesterat i den avsiktsförklaring som Ifous tillsammans med lärosäten kommit överens om att utforma en permanent ULF-verksamhet från och med 2025. Ifous kommer att representera huvudmännen i den nationella samverkansgruppen för ULF.
- Det är ett härligt erkännande för vår verksamhet, säger Marie-Hélène Ahnborg.

Men den stora utvecklingsmyndigheten då – hur går samarbetet med Skolverket?
Där finns det mer att önska, om man ska tolka avgående vd Marie-Hélène Ahnborg. Det finns fortfarande en viss beröringsskräck från verkets sida, anser hon. Det kanske kan bli bättre när Ifous ändrat driftsform att det möjligen finns en öppning.
- Vi ställer frågor om samverkan med Skolverket inom olika områden. Där finns en viss ängslighet, skulle jag vilja säga.
Vi lämnar frågan och snart lämnar också Marie-Hélène Ahnborg Ifous. Sista augusti är sista arbetsdag.
Vad tar du med dig utöver åren på Ifous?
- Jag kan känna en viss sorg över att den utbildningspolitiska debatten står och stampar. Det känns som om det är omöjligt att komma framåt till nåt slags konsensus eftersom det är så många intressen som ska bevakas hela tiden. Man kan vara överens, men man vill inte vara det, säger hon.
- Och jag är djupt oroad över utvecklingen när det gäller växandet av de statliga myndigheterna. Hur stora ska Skolverket bli? Skolöverstyrelsen var ju långt mindre än vad Skolverket är nu. Hur mycket statliga medel ska vi lägga på skolmyndigheterna?

Fler nyheter

Stort missnöje i Göteborg

2022-10-21

Rektorer blev biträdande rektorer. Många bytte kommun på en gång. Stor omsättningstakt och...

Stöd drogs in utan utredning

2022-10-21

Mellan två läsår drogs det särskilda stödet ned för en elev som hade omfattande behov. Det skedde...

"Det behövs fler skolläkare!"

2022-10-21

Det finns ingen exakt siffra på hur många skolläkare i Sverige. När Sveriges Kommuner och regione...

"Det finns inget bättre yrke för att utvecklas"

2022-10-21

- Minst tio år måste en rektor stanna för att ett förändringsarbete ska få effekt, säger Malin Rimmö, rektor i Stugun. Foto: Susanne Kvarnlöf - Minst tio år måste en rektor stanna för att ett förändringsarbete ska få effekt, säger Malin Rimmö, rektor i Stugun. Foto: Susanne Kvarnlöf

Juridik och organisation hör till det roligaste i yrket, tycker Malin Rimmö, Ragunda. Och att få...

Ny vägledning hur skolor ska byggas

2022-10-21

Ånässkolan i Göteborg är ett exempel på en folkskola som är gestaltad nästan som ett palats och ligger centralt på en stor tomt i en stadsdel. Skolan är i bruk än i dag för årskurs F-6. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket Ånässkolan i Göteborg är ett exempel på en folkskola som är gestaltad nästan som ett palats och ligger centralt på en stor tomt i en stadsdel. Skolan är i bruk än i dag för årskurs F-6. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Dags för ombyggnad? Eller en helt ny skola? Nu finns en det helt ny vägledning förskolor och skol...