Nr 7/18 2018-11-05

De nationella proven måste göras om - av flera orsaker

"Genom professionsprogram skulle skolledare och lärare kunna återerövra inflytandet över utbildningspolitiken", skriver Matz Nilsson. Ett exempel är de nationella proven.

I Sverige har våra politiker stor tilltro till att reformpolitik leder till en bättre och mera likvärdig skola. De stannar inte vid övergripande strukturfrågor utan väljer också att intervenera genom reformer som direkt går in i skolledares och lärares utbildning och uppdrag.

Hur kommer det sig att politiker får så stort utrymme att bestämma över så professionsnära frågor?

En anledning är, tror jag, att det svenska utbildningssystemet saknar ett ramverk som garanterar att lärare och rektorer ges förutsättningar att under yrkeskarriären utveckla de kompetenser vi erövrade under grundutbildningen.

Genom de professionsprogram som Skolkommissionen föreslog skulle skolledare och lärare kunna återerövra inflytandet över utbildningspolitiken både generellt och i specifika frågor.

Ta till exempel de nationella proven. Många av landets skolledare anser att de tar alldeles oproportionerligt stort utrymme av elevens garanterade undervisningstid. De resurser i form av tid som läggs på provens genomförande, men framförallt på rättningen, är enligt många skolledare alldeles för stora i förhållande till vad proven ger tillbaka till eleverna i form av nya kunskaper.

De nationella proven förväntas också möta upp mot flera skilda behov. Det skapar svårigheter. Om proven i första hand ska ha en formativ funktion för att stödja lärarna i planeringen av innehållet i undervisningen, utgöra grund för utvärderingen, kalibrera betygssättningen och ge eleverna en tydlig information om vilka kunskaper som förväntas av dem, borde genomförande och rättning kunna ske på en mer gemensam bas som gör proven till ett bedömningsunderlag bland andra.

Då skulle proven inte heller behöva vara så hemliga och samma prov skulle med fördel kunna återanvändas. Syftet är ju att eleverna, minst, ska behärska det som de nationella proven tar upp.

Men om vi bestämmer oss för att de nationella proven istället ska ha en summativ, kvalitetsmätande funktion på en nivå som skiljer sig från elevens/lärarens (den nationella nivån), bör de kunna ersättas av stickprovskontroller med extern rättning och på så sätt bli betydligt mindre resurskrävande för skolorna.

Jag oroar mig för att ansträngningen att kombinera de båda uppgifterna, leder till en mer instrumentell undervisning som anpassar sig efter proven.

Bedömningen riskerar samtidigt bli mer summativ och inte väga in elevers prestation och progression över tid. Kombinerat med en hög administrativ börda.

En loose-loose situation för såväl elever som profession.

Men oavsett om vi lyckas påverka politikerna att göra ett vägval, finns redan förbättringar att göra i nuvarande system.

Skolverket försöker nu minska den felaktiga hanteringen av prov genom att förtydliga regelverken. Målet är att färre prov ska "läcka".

Skolverket skärper kraven på skolors rutiner att ta emot leveranser på ett säkert sätt.

Det riskerar dock att bli utan effekt då postleverantörer ofta inte lever upp till kvalitetskraven.

Förse därför försändelserna med mottagningsbevis, styrt till rektor eller biträdande rektor, för att säkerställa att leveransen hamnar i rätta händer.

Kostnaderna för att genomföra nationella prov är också höga för skolorna, framförallt på grund av all kvalificerad lärar- och skolledartid som läggs på organisering, genomförande och rättning av proven.

Men den faktiska kostnaden för provmaterialet i sig är inte heller oväsentlig i sammanhanget. Speciellt för den skola som har både årskurs 6 och 9.

Skolverket bör helt avskaffa avgifterna för det material som skolorna behöver för att genomföra nationella prov. Ingen ska behöva kopiera prov av kostnadsskäl.

Se där ett sätt att minska risken för felaktig spridning av provuppgifter.

Fler nyheter

Ett tydligare uppdrag - för ännu bättre chefer

2019-04-17

Förbundets Professionsdeklaration tydliggör uppdraget för Sveriges viktigaste chefer. "Vi...

Alla är rektorer - nu är det dags för nästa steg

2019-03-19

Att alla ledare, snart även inom förskolan, benämns rektorer breddar vår professionella bas och g...

Vet statens ena hand vad den andra gör?

2019-01-30

Skolinspektionens agerande mot en skola i Botkyrka visar att staten måste ta ett större ansvar fö...

Hallå, ministern - så här ser ditt svåra uppdrag ut

2018-12-03

Lösa skolsegregationen och en satsning på skolledares löner. Det är två uppgifter för den nya...

De nationella proven måste göras om - av flera orsaker

2018-11-05

"Genom professionsprogram skulle skolledare och lärare kunna återerövra inflytandet över...