Nr 6/19 2019-10-02

Detta måste regeringen ta tag i - omedelbart

Statlig finansiering av grundskolan, kompetensbrist och lärarutbildningen. Det är frågor som regeringen måste åtgärda snabbt, skriver Matz Nilsson.

Nyligen uppvaktade jag utbildningsminister Anna Ekström. Vi vill att regeringen snabbt vidtar åtgärder inom tre prioriterade områden.

Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning om statlig finansiering av, i första hand, grundskolan. Ett sektorsbidrag, men inte till särskilda insatser eller aktiviteter. Kopplingen mellan uppdrag, ansvar och befogenheter behöver tydliggöras och stärkas för såväl rektor som skolchef. På sikt behöver staten även ta ett större ansvar för finansieringen av gymnasieskolan.

Kompetensbristen är det sannolikt det största hotet mot undervisningens kvalitet. Den påverkar förutsättningarna för likvärdighet allt mer negativt. Nu krävs åtgärder på såväl kort som lång sikt.

De två nationella professionsprogrammen, ett för lärare och ett för rektorer, behöver införas snarast. Så kan förstelärartjänsterna växlas in i lärarnas professionsprogram. Förstelärartjänsterna får en ökad akademisk tyngd.

Vår professionsdeklaration "Ledande profession" kan, tillsammans med yrkesverksamma rektorers erfarenhet, bilda ett bra underlag för professionsprogrammet för rektorer.

Akademiskt utbildad men icke behörig personal måste tas tillvara. Med fler vägar in, möjlighet att kombinera arbete och studier och tydliga kopplingar till lärarnas professionsprogram, kan bli en alternativ rekryteringsbas för skolan.

Se över lärarutbildningen Den ensidiga fokuseringen på akademiska kurser behöver kompletteras med ett spår där lärande genom yrkespraktik blir mer framträdande, tidigt i utbildningen. Didaktiken och den så kallade hantverksdelen av läraryrket behöver stärkas för att bättre förbereda nya lärare för yrkesvardagen. En fråga är om alla lärare behöver samma mängd fördjupning.

Anordna lärarutbildning på färre orter och fördjupa den vetenskapligliga grunden. Genomför Skolkommissionens förslag om en ökad samverkan, stärkt vetenskaplig grund och inrättande av excellenta centra.

En mer styrd, nationell kursplan bör övervägas för att säkra kompetensen hos de blivande lärarna.

Det är för att inte upprepa misstagen från 1990-talet som staten nu måste ta ett ökat ansvar för finansieringen. Men inte genom fler specialdestinerade bidrag formulerade på riksdagspartiernas högkvarter.

Nej, det är dags för professionen att få ett större inflytande över vilka insatser som ska prioriteras. Staten ska garantera resurserna men skolans professionella ska ha ett avgörande inflytande över hur de ska användas.

Fler nyheter

Tre steg för att skapa ett hållbart ledarskap

2021-05-24

Efter fem år är endast 22 procent av rektorerna kvar på samma skola. Nu kräver vi en nationell...

Vi fortsätter kämpa för våra viktigaste chefer

2021-04-08

Snart inleds en ny mandatperiod i förbundet - men våra viktigaste frågor kommer att vara desamma...

Nu vässar vi kampen för skolledarnas löner

2021-02-04

"Många skolledare tjänar mindre än de man lönesätter. Hur har vi hamnat här?", skriver Matz...

Ökad tillit kan få slut på skolledarnas dragkamp

2020-11-20

”Rektorer och skolchefer slits mellan det nationella uppdraget och den lokala målstyrningen....

Chefernas omsättning - förödande för skolan

2020-10-21

"Vi måste prata om varför vi helt har tappat stabiliteten", skriver Matz Nilsson apropå den nya...