Nr 6/20 2020-11-20

Ökad tillit kan få slut på skolledarnas dragkamp

”Rektorer och skolchefer slits mellan det nationella uppdraget och den lokala målstyrningen. Dragkampen måste upphöra!”, skriver Matz Nilsson.

I min förra ledare skrev jag om den alarmerande höga omsättningen på rektorer och skolchefer. Orsaken till den ökade omsättningen är, enligt min mening, en målkonflikt för landets skolledare. Statens styrdokument formulerar det uppdrag som rektor och skolchef har, men uppdraget definieras och kravställs i praktiken av huvudmannens förväntningar. Resultatet blir att rektorer och skolchefer i dag slits mellan det nationella uppdraget och den lokala målstyrningen.
Denna dragkamp har succesivt ökat sedan 1992 och är förödande för såväl uppdraget som för rektorers och skolchefers arbetsmiljö. Konsekvensen blir också att landets rektorer och skolchefer inte får förutsättningar att använda sin fulla potential som ledare och ytterst, en negativ resultatutveckling.

Tilliten mellan den politiska huvudmannen och den professionella ledningen måste öka. Under senare år har tillitsbaserad styrning och ledning lyfts fram för att mota en ökad detaljstyrning med tyngre administrativ börda och växande byråkrati som följd.
Med en tillitsbaserad styrning får skolledare använda sin erfarenhet, kompetens och integritet att hantera sitt uppdrag i förhållande till styrdokumenten. Huvudmän och politiker litar på att skolchefer, rektorer, lärare och annan personal är skickliga i sina respektive professioner och driver en bra verksamhet som uppfyller målen.
Skolans professioner får mer tid och energi att ägna åt saker som stärker måluppfyllelsen, och slipper ägna lika mycket tid åt byråkratin.
I skollagen, läroplaner och andra styrdokument formuleras rektors uppdrag på en övergripande målnivå. Skolchefens roll regleras däremot inte som en egen ansvarsnivå, utan mer som huvudmannens redskap. Men vi ser en tendens att lagstiftaren i ökad utsträckning försöker möta de brister den ser genom att reglera verksamheten skarpare och mer detaljerat. Det leder inte till långsiktigt hållbara verksamheter där de verksamma känner engagemang och ansvar. Snarare tvärtom.
Enda vägen mot ökad stabilitet och hållbarhet är att stärka rektors och skolchefen i sina respektive professioner. Därför måste regeringen snabbt se över skollagen och tydliggöra rektors och skolchefs mandat att styra och leda förskola och skola. Det måste vara glasklart vad en rektor och skolchef kan besluta om.

Se över följande två skollagsparagrafer:
"10 § Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar."
Gör det tydligt vad som menas med den inre organisationen. I dag är rättsläget mycket osäkert. Jag menar att rektors inre organisation måste omfatta hela enheten förskola och skola. Även frågan om resurser måste tydliggöras. Rektor måste kunna styra skolan ekonomiska och personella resurser.
"8 a § Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten."
Att biträda huvudmannen är rättsosäkert och otydligt. Skolchefen måste skrivas in som en egen ansvarsnivå under huvudmannen och uppdraget göras tydligt. En nationell befattningsutbildning för skolchefer måste snabbt tas fram.
Den enda vägen mot en ökad stabilitet och hållbarhet är att öka professionaliseringen och tydligheten i rektors och skolchefs uppdrag.
Dragkampen måste upphöra!

Fler nyheter

Ökad tillit kan få slut på skolledarnas dragkamp

2020-11-20

”Rektorer och skolchefer slits mellan det nationella uppdraget och den lokala målstyrningen....

Chefernas omsättning - förödande för skolan

2020-10-21

"Vi måste prata om varför vi helt har tappat stabiliteten", skriver Matz Nilsson apropå den nya...

Vi kräver ett nationellt rektorslönelyft - genast!

2020-09-11

Efter lärarlönelyftet är det dags för rektorslönelyftet - ett nationellt sådant som måste inrätta...

Vilken lagstiftning ska skolledare följa?

2020-05-26

Att grundlagsskyddet inte är tillämpligt när en rektor agerar inom ramen för sitt nationella...

Viktigaste cheferna är viktigare än någonsin

2020-03-27

Vården, förskolan och skolan är några av landets viktigaste samhällsbärande verksamheter. Ni har...