Nr 6/21 2021-11-25

Rektor lägger ned för mycket tid på fel saker

Många inom välfärdssektorn har inte längre tid att ägna sig åt sitt kärnuppdrag. I skolans värld lägger rektorer för mycket tid på fel saker, skriver Matz Nilsson.

Vi har ett systemfel inom styrningen av vår välfärdssektor.

Många olika professioner som skolledare, lärare, läkare, barnmorskor, sjuksköterskor vittnar om att resurser, bemanning och tid inte längre räcker till att kunna fokusera på och ägna sig åt kärnuppdraget.

Resurserna är knappa och arbetsmiljön påverkar hälsan negativt såväl fysiskt som psykiskt.

Många erfarna och välutbildade akademiker känner otillräcklighet och överväger att lämna sitt jobb.

Skolledare och lärare har under flera år arbetat mot en syn på skolan som en utbildningsfabrik, något som tyvärr fick fäste när New Public Management, NPM, tilläts bli den allenarådande styrformen för offentligt finansierade välfärdsverksamheter.

I denna styrmodell är tillgängliga resurser begränsade och effektivitetskravet överordnat kärnverksamhetens mål och uppdrag.

I skolan innebär detta att väldigt många skolledare upplever att huvudmannens budget spelar en viktigare roll än de nationella styrdokumenten.

Skolans verksamhet ska vara mätbar så att huvudmannen kan kontrollera verksamhetens effektivitet och kvalitet. Men jag ser tyvärr också att även lagstiftaren i ökad utsträckning försöker möta de brister den ser genom att reglera verksamheten allt skarpare och detaljerat.

Den rådande styrmodellen innebär att många rektorer i dag lägger för mycket tid på fel saker. De får inte de rätta förutsättningarna att använda sin fulla potential som ledare för att genomföra det nationella uppdraget.

Jag har tidigare skrivit om den stora omsättningstakten för landets skolledare. En förödande situation. Skolverket har visat att nästan fem av tio rektorer i grundskolan och gymnasieskolan lämnar yrket efter endast tre år. Efter fem år är det ännu fler, sex av tio lämnar skolan.

Förutom att det påverkar och drabbar den enskilda rektorn, blir också många förskolor och skolor lidande när rektorskarusellen fortgår. Som vanligt drabbas de utsatta områdena hårdast.

Avhoppen är ett tecken på att vi har hårt arbete framför oss för att öka attraktiviteten i yrket och se till att rektor kan utvecklas i sitt jobb. Ett gemensamt ansvar för oss alla. Därför är det också ytterst angeläget att vi börjar diskutera, och framförallt ändra, välfärdens styrningsfilosofi.

Styrningen av skolan måste till exempel bli mer långsiktig och huvudmän och politiker måste tydligt visa att de litar på de professioner som har ansvar för verksamheten.

I skollagen, läroplaner och andra styrdokument formuleras rektors uppdrag. Det måste få utföras med stor frihet och anpassas efter lokala förutsättningarna. Friutrymmet måste utgå från professionernas kunskap och erfarenhet. De lokala beslut som tas på respektive förskola och skola ska utformas så att måluppfyllelsen blir högre.

Lägg om färdriktningen och börja tillämpa en kraftfull tillitsbaserad styrning. Lagstiftare och huvudmän - visa tydligt att ni litar på att rektorer, lärare och annan personal är skickliga professionella utövare, och att de kan driva en bra verksamhet som uppfyller målen.

Då får skolans professioner mer tid och energi att ägna åt saker som verkligen stärker måluppfyllelsen, och slipper ägna lika mycket tid som i dag åt mätningar och byråkrati.

Jag ser verkligen fram emot en styrningsfilosofi som är baserad på tillit där landets rektorer kan kliva fram och definiera sitt eget professionella ansvar.Lyckas vi med detta är jag helt övertygad om att arbetsmiljön och tillfredsställelsen hos alla som arbetar i förskolan och skola blir bättre.

Jag är också absolut säker på fler elever då kommer att klara av sin skola framgångsrikt. Våra barn och elever är värda riktigt skickliga och välmotiverade skolledare och lärare.

Fler nyheter

Jag är stolt att vi sade ja till vårt nya förbund

2022-10-21

Vid årsskiftet bildas det nya förbundet Sveriges Skolledare. Det kommer att bli ett suveränt och...

Skolan måste vara viktig - även efter valet

2022-09-01

Vi har uppvaktat politikerna med våra sju krav i valmanifestet, skriver Matz Nilsson, som här...

Statlig finansiering ger en mer likvärdig skola

2022-05-03

Att inte lyfta fram skolan i vårändringsbudgeten är upprörande, skriver Matz Nilsson, som vill at...

Fyra viktiga krav för att ledarskapet ska fungera

2022-03-11

Utmaningarna i skolan har aldrig varit så stora som nu. Därför måste den komma högt upp på...

Lönelyft, semester och ansvarsavstånd

2022-02-08

Årets löneenkät koncentreras till tre punkter: Sveriges viktigaste chefer måste få ett nationellt...