Nr 4/22 2022-09-01

Skolan måste vara viktig - även efter valet

Vi har uppvaktat politikerna med våra sju krav i valmanifestet, skriver Matz Nilsson, som här beskriver de fyra som han vill fokusera på.

Välkomna tillbaka alla landets skolledare inom förskola, skola, vuxenutbildning och folkhögskola!
Jag hoppas verkligen att ni har samlat krafterna under er semester. Ert arbete och engagemang är viktigare än någonsin!
I den skälvande timmen före det viktiga valet 2022, vill jag än en gång upprepa vårt förbunds viktigaste frågor ur ett skolledarperspektiv som vi vill att politikerna, oavsett färg, beaktar och genomför i den kommande skolpolitiken efter valet.
Vi har uppvaktat riksdagspartierna och framfört våra sju karv för att ge ledarskapet i förskola och skola bättre förutsättningar att kunna genomföra det viktiga nationella uppdraget.
Skolan måste komma högt upp på politikernas dagordning även efter valet.
Utmaningarna har inte varit så stora som nu.
Jag anser att ledarskapet är avgörande för verksamheternas resultat. Nu hoppas jag att politikerna fokus är ledarskapets betydelse i förskola, skola och vuxenutbildningen.
Av våra sju krav på politikerna är det särskilt fyra krav jag vill fokusera:

  • Likvärdiga förutsättningar för lärande för alla barn och elever i förskolor och skolor.

Sveriges elever har rätt till en högkvalitativ undervisning och goda möjligheter att nå målen för utbildningen, oavsett var i landet de bor och vilken skola de väljer att gå på. Det innebär att huvudmännen alltid måste sätta elevernas rätt till exempelvis behöriga och legitimerade lärare före andra lokala mål. Offentliga medel som investeras för barns och ungdomars utbildning ska inte kunna plockas ut genom vinstutdelning. Alla vinster som uppkommer i offentligt finansierad skolverksamhet ska återinvesteras i verksamheterna.
Vi behöver genomföra förändringar i finansieringssystemet så att skolor får ekonomisk ersättning för det ansvar de tar, vilket innebär en större differentiering mellan huvudmän och mellan skolor.
För att inte satsningar på skolan ska behöva konkurrera med andra lokala frågor behöver vi återinföra ett statligt sektorsbidrag för finansiering av skolans undervisning och elevhälsa. Denna förändring kan genomföras i avvaktan på den större reformering av skolans finansiering som är nödvändig på sikt. Skolchefens roll och ansvar för likvärdigheten måste definieras tydligare i skollagen i samband med ett ökat statligt ansvarstagande för finansieringen av undervisningen.

  • Ett attraktivt skolledaryrke och en hållbar arbetsmiljö.

Att vara skolledare är att ha Sveriges viktigaste och roligaste jobb. Och ett av de svårare. Det ställer höga krav på verksamhetsförankring, ledaregenskaper, etisk medvetenhet och civilkurage. Det är avgörande för svensk skolas framtid att skickliga lärare och andra
med bra ledaregenskaper även i fortsättning vill välja att göra karriär som skolledare.
Skolledarnas löner måste motsvara det stora ansvar och de komplexa uppgifter som de har. Om lönen inte upplevs spegla arbetsinsatsen faller motivationen att ta ansvar och göra ett bra jobb.
Lönesättningen av skolledare har heller inte anpassats till de stora satsningar som har gjorts på lärarlöner. Avståndet mellan skolledares och lärares löner krymper.
Som skolledare måste du vara beredd på att ibland arbeta mer än normal arbetstid. Alltför många har dock svårt att kunna kompensera sig för sådana extra insatser. Skolledarnas tid är en värdefull resurs som ska användas klokt. Uppgifter som inte kan kopplas till skolans strategiska ledning och styrning måste kunna utföras av annan verksamhetsstödjande personal. Rektor måste få styra över sin egen inre organisation. För att kunna vara en närvarande ledare med inflytande över verksamhetens kvalitet kan inte antalet direkt underställda bli för stort. Sveriges Skolledarförbund anser att antalet medarbetare per
skolledare normalt inte bör överstiga 25.

  • Stoppa den allt snabbare omsättningen av rektorer.

Såväl Skolverkets uppföljningar som förbundets egna enkäter pekar mot att rektorer stannar allt kortare tid på sina uppdrag.
Det är nyblivna rektorer och rektorer som har ansvar för skolor med större utmaningar som oftare än andra byter jobb, eller till och med väljer att lämna rektorsyrket helt och hållet.
Det finns många goda skäl för en rektor att byta uppdrag, men för verksamheten kan det leda till osäkerhet och stagnation. Särskilt olyckligt blir det om samma verksamhet byter ledare med korta intervall. Huvudmännen och staten behöver göra mer för att förbättra förutsättningarna för att rektorer ska vilja stanna i yrket och längre på sina uppdrag.

  • Biträdande rektorers roll behöver diskuteras.

Skollagens skrivningar ställer stora krav på att rektor ska vara väl förtrogen med sin verksamhet och kunna ta ansvar för hur lärare och annan personal utför sina uppgifter. Samtidigt ser vi i dag en utveckling mot att rektorer får ansvar för allt större verksamheter,
ibland även förlagda i byggnader som är geografiskt skilda åt. Till stöd för det lokala ledarskapet skapas ett växande antal tjänster som biträdande rektor.

Vår valplattform, Valets viktigaste frågor för ledarskapet i förskola och skola finns på vår hemsida.

Fler nyheter

Dags för vår minister att visa handlingskraft

2022-12-01

Regeringens budget ligger långt ifrån de behov som förskola och skola har. "Det är också uppröran...

Jag är stolt att vi sade ja till vårt nya förbund

2022-10-21

Vid årsskiftet bildas det nya förbundet Sveriges Skolledare. Det kommer att bli ett suveränt och...

Skolan måste vara viktig - även efter valet

2022-09-01

Vi har uppvaktat politikerna med våra sju krav i valmanifestet, skriver Matz Nilsson, som här...

Statlig finansiering ger en mer likvärdig skola

2022-05-03

Att inte lyfta fram skolan i vårändringsbudgeten är upprörande, skriver Matz Nilsson, som vill at...

Fyra viktiga krav för att ledarskapet ska fungera

2022-03-11

Utmaningarna i skolan har aldrig varit så stora som nu. Därför måste den komma högt upp på...