Nr 3/17 2017-03-30

Skolkommissionen borde titta västerut

Det drar ihop sig nu, men kära läsare, jag är ganska pessimistisk. Mina, från början, stora förhoppningar på den svenska skolkommissionen är numera små. Svala.

Skolkommissionärerna är, med något undantag, kunniga, inspirerande, nyfikna, ambitiösa. So far so good.

Men – de är inte parlamentariker. De har egentligen ingen makt att förändra det de vill förändra.

Jovisst, regeringen har lovat lyssna på kommissionen. Strunt vore väl annars.

Regeringen genom ansvarig minister brukar ställa sig i pressrummet, le och ge ordet till utredaren och sedan:

-Tack, tack, för utredningen. Fantastiskt arbete. Intressant. Viktigt för oss.

Ja, ni förstår.

Och sedan lägga den till handlingarna eller åtminstone på utbildningsdepartementets skrivbord i ett par månader, skicka ut på remiss och återkomma i bästa fall med en proposition. Eller en ny utredning. Kolla gymnasieutredningen!

Problemet med en så viktig kommission som skolkommissionen är ju att den har fått rätt kort tid för oändligt viktiga frågor som exempelvis skolans finansiering.

Och, som sagt, den bristande parlamentariska förankringen.

Så därför skulle man, jag, önska att Sverige gjort som Norge. Som också haft Pisa-chocker, bristande intresse för lärarutbildning, skoltrötta elever.

Den norska skolkommissionen som dessutom kallas Framtidens skole, har tittat på innehållet i skolan. Och hur det, sorterat i skolans ämnen, kan svara på kommissionens huvudfrågor: vilka kompetenser är viktiga för eleverna - i skolan, för deras vidare utbildning och yrken och som medborgare, vilka förändringar måste göras av skolans ämnen för att utveckla kompetenserna och vad krävs av utbildningens alla aktörer för att förnyade ämnen och leder till en bra lärandemiljö för eleverna.

Det handlar inte om att slänga ut några ämnen utan att addera något på bredden och integrera kunskaper över tid.

Den tjej och kille som börjar skolan i höst, börjar gymnasiet 2026, startar sina högskolestudier fyra, fem år senare och börjar sitt första jobb 2036.

Det är den framtiden skolan måste sikta på, och det är det vi borde ha dragit igång en diskussion om redan när Lpo94 och Lpf 94.

Än är det kanske inte försent. Första anhalten på den resan stavas Norge.

Fler nyheter

Vem har sett att fler unga mår dåligt?

2019-05-27

För en tid sedan kom en av mina favoritmyndigheter med en liten rapport. Det handlade om en...

Föräldrakollen, del 2

2019-04-17

Ett nytt avsnitt i vår serie Vad är det för fel på dagens föräldrar: En mamma klagar i ett brev...

Vem bestämmer om likvärdigheten?

2019-03-19

Vem bestämmer? Det är ju en fråga som de flesta som får jobb i ett statligt verk, låt säga...

Stackars föräldrar

2019-02-07

Det är uppror i min stadsdel i Stockholm, Vasastan. Åtminstone om man får tro den lokala tidninge...

Var är den vuxna i rummet?

2018-12-03

Den svenska modellen har man haft tillfälle att fundera på under den här hösten. Vi hade ju en br...