Nr 7/19 2019-11-20

Hellre kriskommission är drev

Det är några dagar kvar innan Skolverket släpper sina förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner.

Allt är klart, nu ska lärare och andra intresserade få en månad på sig att säga sitt om dem. GD har okejat, kommunikationsavdelningen laddat upp på hemsidan. Jobbet är, nästan, klart!

- Nu kör vi!

Så kanske det gick till i början av hösten när resultatet av ett långt och intensivt arbete skulle presenteras. Förslagen skulle ut på en snabb remissrunda.

Under alla dessa timmar som de måste ha diskuterats måste väl någon ändå ha funderat över hur förslaget om att slopa antiken i grundskolan skulle tas emot.

- Hör ni, får vi inte hela Akademin, Dick Harrison, Peter England, you name them, på oss, om vi föreslår det här? Ska vi inte tänka om?

Verkade ingen ha sagt.

Och så gick det som det gick.

Under en vecka hade Skolverket både försvarat sig genom att berätta vilka som varit med att ta fram förslaget, till exempel Historielärarnas förening, ämnesexperter och erfarna lärare (den länken är nogsamt borttagen nu!), och dragit tillbaka det och meddelat att antiken blir kvar.

I själva verket orkade inte verket stå emot opinionen mer än en vecka.

En vecka tog det för alla att tänka om!

Det är jobbigt att stå emot när media drar igång. Särskilt när det gäller ett så öppet mål som antikförslaget.

Det minsta Skolverket hade kunnat göra var väl att just att härda ut, den knappa månad som förslagen låg ute på remiss.

Samma skoldrev har lågaffektivt bemötande fått utstå de senaste veckorna. Självutnämnda experter har uttalat sig på lärares vägnar och fullständigt dissat metoden. Som tur är har dessa också fått en del mothugg.

En konflikt som är mycket lätt för media att beskriva. En enkel mediadramaturgi med för och emot.

Jag vill inte på något sätt förringa de problem som uppstår med elever som inte lyssnar, som sätter sig i soffor och inte låter sig flyttas och så vidare.

Men skolans problem är så mycket större än så.

Varför inrättas inte en kriskommission när det det år efter år då när mellan 15 och 20 procent av eleverna inte blir godkända i den obligatoriska grundskolan, alltså inte får behörighet till gymnasieskolan?

Fler nyheter

Skolverket ut i landet - och sluter cirkeln

2022-05-03

På 1990-talet spreds det nya Skolverket över landet. Nu är det dags för en ny decentralisering....

Viktig brandfackla om skolans klasskillnader

2022-03-18

Mellan Lund och Malmö är det endast två mil. Men mellan skolorna i de båda städerna är det en eno...

Inrätta ett mellanår - det tjänar alla på

2022-02-08

Få ungdomar väljer ett yrkesprogram, vilken kan bero på att det är svårt att välja yrke när man ä...

Klåfingriga politiker inget nytt för skolan

2021-12-07

En allvarlig Fridjtuv Berg spanar ned på mig på mitt arbetsrum på Sveriges Skolledarförbunds...

Naivt - eller en lösning på problemet med sfi?

2021-10-20

Kalla mig gärna naiv, skriver Kerstin Weyler, men debattartikeln från fyra lärare kanske innehåll...