Nr 4/15 2015-05-05

Brett om skolledares utveckling

Profesjonsutvikling i skolen
Eyvind Elstad och Kristin Helstad (red)
Universitetsforlaget

Vad har Norge som inte Sverige har? En retorisk fråga men jo, kanske en bok som har skolledare som en mycket tydlig målgrupp. Att arbeta för professionsutveckling i skolan och för utbildning på vetenskaplig grund är en del i vårt yrkesutövande.
De drygt 20 författarna till denna antologi ringar in centrala frågeställningar i bokens 18 kapitel sammaställda av Eyvind Elstad och Kristin Helstad, vilka båda arbetar vid Institutt for skoleforskning vid Universitet i Oslo.
Många frågor diskuteras och i denna antologi blir diskussionen både belysande och bred. Forskarna har skrivit utan alltför mycket teorimodeller och hänvisningar, vilket gör att både innehållet och den norska språkdräkten kan läsas utan något som helst problem.

Hur skapar vi och leder bästa möjliga processer för lärares lärande och driver skolutveckling så att elevers lärande kommer i bästa möjliga sammanhang?
Ska huvudmannen satsa på individuell kompetensutveckling där alla skolor och lärare hittar sin väg med ett autonomt arbetssätt eller ger det bättre resultat att ha ett kontrollerat grepp och styra över arbetssätt? Är teori viktigare än praktik? Ska vi använda skolans vardagsspråk eller försöka hålla oss till ett fackspråk?
Inledningsvis presenteras temat och begreppet professionsutveckling i skolan. Del två i boken fokuserar på lärarutbildningen som en bred grund för en kontinuerlig utveckling i läraryrket och i tredje delen fördjupas diskussionen kring lärarnas professionella utveckling i sitt yrke.
I del fyra, sista tredjedelen av boken, diskuteras professionsutvecklingen i ett skolledarperspektiv. Medverkar gör bland andra Marit Aas som är ansvarig för rektorsutbildningen vid Universitetet i Oslo. Hon förmedlar inblick i hur man arbetar med skolledares professionsutveckling.

Önskan om att utveckla skolledarnas professionalism har ökat i fokus de senaste åren. Detta märks både inom formell fortbildning på högskolenivå och via kommuners egna ledarskapsutvecklingsprogram.
Ledarens utveckling samt lärarnas och skolans utveckling ses i ett samspel. Framgångsfaktorför utveckling som gör skillnad är när rektor ger lärarna möjligheter till erfarenhetslärande och kunskapsutveckling, och när det utvecklas en kultur där professionella lärare reflekterar över sin egen praxis, delar sina reflektioner och får möjlighet att lära av varandra. Skolledaren har en nyckelroll i att följa upp utbildningen och säkra kvaliteten i den.

Vilka egenskaper kännetecknar då en god ledare?
Många skolledare har utvecklat en situationsanpassad ledarstil som påverkas förutom av situationen även av vilka man har att göra med.
Vid rektorsutbildningen i Oslo används en modell för skolledares professionsutveckling med följande steg: Inledningsvis gör den deltagande rektorn en intervju med respektive en överordnad, en rektorskollega, ett par arbetslagsledare och några lärare.
Frågorna som ställs handlar om vad den intervjuade anser vara rektorns tydligaste styrningsuppdrag och på vilka områden förväntar vederbörande att rektor ska styra tydligt. Responsen från intervjuerna ger ledtrådar kring hur ledaren ska lägga upp styrningen för att "trycket" ska vara det rätta för arbetet och utan att varken ledaren eller medarbetarna ska bli utarbetade.
Dessa synpunkter sätts sedan i en teoretisk ram av rektorn som också arbetar fram en handlingsplan som grund till en ny praxis. Skolledarens trygghet och handlingskraft utvecklas genom en kritisk granskning av egen praxis via feedback från egen organisation, andra ledare, teoretisk analys och utvecklande av ny ledarskapspraxis.
Pedagogiskt ledarskap där ledaren har en djup kunskap om verksamheten vid skolan har större betydelse för elevers lärande än egenskaper och ledarstilar som att till exempel vara en administrativ eller karismatisk ledare.

Använd medarbetarsamtalen för målstyrning och för kvalitetsarbetet, påpekar den norska forskningen, som också hävdar att skolledarprofessionen utvecklas genom arbete i ledningsteam. Det känns som att vi är på samma linje i Sverige: samarbete och dialog är viktiga former för skolutveckling där fokusering, motivation och engagemang hos ledaren ökar motsvarande processer i organisationen.

Fler nyheter

Om det oväntade skulle inträffa...

2019-10-09

När krisen drabbar förskolan Anna Hellberg Studentlitteratur Denna bok vänder sig till oss som...

En modell som alla borde ta till sig

2019-10-09

Utanförskap i skolan – förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen Anna Borg, Gunilla Carlsson Kenda...

Så skapas bra förutsättningar för alla

2019-10-09

Rektor i förskolan – bli en bra ledare Siv Sagerberg, Lotta Österman Eriksson GOTHIA Fortbildning...