2015-09-21

NPM ur olika synvinklar

Tre mycket olika perspektiv på styrning av offentlig verksamhet, ökade administrativa bördor och på influenser bakom reformer i svensk skola hittar vi i nedanstående böcker.

Var är alla assistenter?

Administrationssamhället
Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forssell
Studentlitteratur

Hur kommer det sig att lärare, läkare och poliser måste ägna allt större del av sin arbetstid åt administration? En orsak som de båda forskarna ser är att vi å ena sidan avskaffat enklare administrativa tjänster som assistenter och läkarsekreterare.
Men de administrativa uppgifterna försvinner inte bara för att de bakas in i olika datasystem. Författarna har gjort tidsstudier och ser att dessa uppgifter – dessutom till en högre "timpeng" – äter upp tid från de uppgifter som lärare, läkare, sjuksköterskor, poliser är anställda för.
Sedan har vi inrättat en rad nya administrativa yrken som vi ska kommunicera med: controllers, kommunikatörer med flera.
En rad uppgifter uppstår också ur all annan lagstiftning och styrdokument som inte ligger på själva yrket men som likväl förpliktigar och som ska dokumenteras, men som det tidsmässigt inte tagits hänsyn till i utformningen av tjänsten.
Författarna uppmanar arbetsgivare att återinföra assistenter och kontorister och administrativa konsekvenser måste utredas när nya styrsystem, IT-system och organisationsförändringar införs.

De osynliga makthavarna

Makt utan mandat
Christina Garsten, Bo Rothstein, Stefan Svallfors
Dialogos förlag

I Sverige finns inte som i en rad andra länders lagstiftning, några karensregler när det gäller övergång från politiken till organisationer och företag som har lobbyintressen gentemot politiken.
Ofta vandrar de policyprofessionella, som de kallas i boken, mellan sina politiska anställningar och lobbyuppdrag hos PR-byråer och tankesmedjor, beroende på de partipolitiska maktväxlingarna.
Antalet personer som är anställda eller inhyrda från PR-byråer för att både designa och förpacka politiken och bearbeta och informera journalister i massmedia har ökat flera gånger de senaste tjugofem åren.

Från tidigt 1900-tal har intresseorganisationer ofta varit representerade i inte bara offentliga utredningar utan också myndigheters styrelser - ett korporativistiskt drag i svensk samhällsstyrning.
Den representationen avskaffades efter att arbetsgivarorganisationen SAF i början av 1990-talet fattade beslut om att dra tillbaka sina representanter.
SAF hade kommit fram till att man skulle kunna påverka politiken mera genom professionell lobbying. Detta är bara en del av förhistorien till framväxten av den kår som de policyprofessionella utgör i dag.
Författarna, alla tre professorer, kommer fram till att det i dag i hög grad är de policyprofessionella som utformar politiken inom de politiska partierna, inom regeringskansliet, partiernas riksdagsgrupper, inom fackförbunden och en mängd andra organisationer och organ. Men de verkar i ett konstitutionellt tomrum där deras roll inte syns, inte debatteras och inte är lagreglerad.
Ett demokratiskt problem, anser författarna.

Inte ens konstitutionsutskottet kunde få fram hur det hade gått till när näringsminister Maud Olofsson gav sitt stöd till att Vattenfall skulle köpa det holländska Nuon, vilket kostade skattebetalarna 30 miljarder. Den opolitiska tjänsteman som var den som egentligen hade ansvaret för de ekonomiska bedömningarna hade starkt avrått.
Två i boken namngivna policyprofessionella styrde enligt författarna, båda med anknytning till energibranschen och Vattenfall, statsrådet "satt i baksätet".
Innehållet i politiken har genom de policyprofessionellas osynliga inflytande rört sig allt längre ifrån partiernas medlemmar och förtroendevalda. Centerpartiets politiska omorientering anges som ett exempel på det.

Genom att osynligt verka genom massmedia bidrar denna kår, enligt författarna, till en ond cirkel där politiken förs ännu längre bort från medlemmar och väljare och innehållet i politiken i allt högre grad i stället kommer från de policyprofessionella. En risk är då att ledande politikers horisont begränsas när de i allt högre grad får sin verklighetsbild från dem som är professionellt lojala.

Mer frihet – och mindre

Lärare utan frihet. När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen
Johan Wennström:
Samhällsförlaget

Enligt Johan Wennström uppstår någonting han kallar "vänsterkollektivet" i 1968 års tidsstämning. Det kommer att innebära "ett intellektuellt projekt" i ett samspel mellan olika grupper och organisationer och även mellan dessa grupper, rörelser och staten.
När det gäller skola, pedagogik och psykologi får vi, enligt författaren, i Sverige under 1970-talet strömningar som inspirerats av de amerikanska pedagogerna Neil Postman och Charles Weingartner och deras bok "Lära för att överleva Angrepp på en förlegad undervisning – förslag till en revolution".
Postman och Weingartner betraktar lärarna som en förlängning av det borgerliga samhällets förtryck. I deras 16-punktsprogram ingår att läraren ska träda i bakgrunden, att läroböcker ska avskaffas och att lärare ska arbeta mera terapeutiskt och utgå från vad eleven känner. Detta synsätt har enligt Wennström satt sin prägel även på svensk skola.
"Vänstertankekollektivet" från 1970-talet möter sedan ett "högertankekollektiv" som inspirerats av Ronald Reagan och Margaret Thatchers inställning till offentlig sektor som girig, parasitisk, ineffektiv och slösaktig, som ska hållas kort med NPM-artade reformer.
Till influenserna i Sverige räknar författaren också Milton Friedman, som hävdade att lärare skulle kunna bli mer effektiva om samhället stramade till deras professionella frihet. Den tjänade enligt Friedman lärarnas egna intressen, inte elevernas.
Fritt skolval, privat konkurrens och skolpeng skulle åstadkomma detta.

Fler nyheter

Om det oväntade skulle inträffa...

2019-10-09

När krisen drabbar förskolan Anna Hellberg Studentlitteratur Denna bok vänder sig till oss som...

En modell som alla borde ta till sig

2019-10-09

Utanförskap i skolan – förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen Anna Borg, Gunilla Carlsson Kenda...

Så skapas bra förutsättningar för alla

2019-10-09

Rektor i förskolan – bli en bra ledare Siv Sagerberg, Lotta Österman Eriksson GOTHIA Fortbildning...