Nr 6/15 2015-08-25

Språket är nyckeln i lärandet

Se språket i ämnet
Språk-och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet
Lena Vestin (red)
Lärarförlaget

Hur kan en ämneslärare stötta språkligt, så att fler elever når målen? Vad behöver du veta om ämnesspråket? Lgr 11 visar att lärare behöver arbeta språk-och kunskapsutvecklande i alla ämnen - men vad innebär det i praktiken?
Den starka betoningen i boken ligger genomgående på nya förhållningssätt och ökad språklig medvetenhet hos läraren. Och en tydlig medvetenhet hos rektor om dessa förutsättningar för goda resultat, både för flerspråkiga elever och för elever med svenska som modersmål.

En rad exempel beskriver i de olika kapitlen undervisning på högstadiet och gymnasiet.
Boken inleds med kapitlet "Språk är nyckeln till skolframgång" skrivet av Anna Kaya med lång erfarenhet bland annat som lärare i svenska som andraspråk.
Ett förändrat arbetssätt handlar inte om att göra ämneslärare till språklärare. Men många lärare kan berätta om hur nya förhållningssätt och en ökad språklig medvetenhet har gett goda resultat.

I själva verket är skrivningarna i läroplanerna utomordentligt väl formulerade, men som alltid handlar det om omsättningen i det praktiska. "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade." (Lgr 11).
"Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen." (Gy2011). Riktigt vackert.
Anna Kaya tar avstamp i dessa skrivningar. Hon menar, att det är tydligt i våra läroplaner, att all undervisning ska vara språkutvecklande. Samtidigt pekar hon på, att det krävs ökad kunskap, ett förändrat arbetssätt och i viss utsträckning en förändrad syn på kunskap för att som lärare arbeta språk-och kunskapsutvecklande.

Är undervisningsspråket det så kallade "skolspråket" svårt att greppa? Ja, den faktainriktade terminologin i olika ämnen är inte självklar att förstå, varken för flerspråkiga elever lika väl som för elever med svenska som modersmål. Det handlar om att få rätt verktyg och strategier, ett fullgott språk att tänka och lära nytt på.
Vi står inför ett mångkulturellt paradigmskifte som samtidigt är ett nationellt uppdrag. Skolan kan beskrivas som projektionsyta för förväntningar på de framtida medborgare, som där ska formas och på det framtida samhälle som därmed skapas.

Det centrala temat i denna reportagebok är, att språket är nyckeln. Det lyfts fram, hur ohållbart och då inte minst gällande språket.
Boken rymmer ett flertal berättelser om goda, framgångsrika sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling och hur oacceptabelt det är, att barns och ungdomars bakgrund ska vara avgörande för deras utveckling.
Skolan måste klara att vara utjämnande och kompensatorisk i många avseenden parallellt. Många kommuner har gjort kraftfulla satsningar och därmed nått bra resultat. Viktigt att komma ihåg: "Fortbildning ska inte bli något separat." Det handlar inte om avgränsade projekt. Det handlar däremot om att arbeta in och integrera det språk-och kunskapsutvecklande arbetssättet.

Mycket ska naturligtvis ske i själva undervisningen, men det finns också andra aktörer i skolan, som är engagerade i detta arbete.
Vi kan läsa om ett skolbibliotek, som i samarbete med lärare och skolledning stärker elevers måluppfyllelse. Biblioteket ses som en central resurs för eleverna och inte som en avgränsad enhet. Här erbjuds möjligheten att få en personlig lästränare, wiki för studiehandledning på olika språk och inom alla skolämnen, coaching för att hitta rätt litteratur, även fritidsläsning, stöd vid informationssökning, personligt bemötande. "Målet är att eleverna ska bli goda läsare." Det är inte förvånande, att det här skolbiblioteket två år i rad fått ta emot utmärkelsen "Skolbibliotek i världsklass".
Skolledarens roll i sammanhanget kan inte nog uppmärksammas. I bokens sista kapitel möter vi en rektor, som utan att tveka hävdar, att eleverna måste få det de behöver. Att följa timplanen slaviskt är inte möjligt, om hälften av eleverna är födda i andra länder.

Alltså, flexibel timplan och täta avstämningar för varje elev mot samma målbild. Vad händer, vilka insatser görs, vilka åtgärder behövs sättas in?
Det handlar om att utgå från det som är möjligt att uppnå, men samtidigt att visa tilltro.

Fler nyheter

Handbok i aktionsforskning

2019-11-20

Skolförbättring med vetenskaplig grund Anette Forssten Seiser Studentlitteratur Det är lika bra a...

Delade meningar om delat ledarskap

2019-11-20

Delat ledarskap i förskola och skola Lena Wilhelmsson, Marianne Döös (red) Studentlitteratur Vad...

Låt utvecklingen ta sin tid

2019-11-20

Rektorers utvecklingsarbete Jaana Nehez Studentlitteratur Det hör inte till vanligheterna att man...