Nr 5/17 2017-05-29

Ekonomi + motivation = sant

Om lärandets värde
Samuel Abrams, Alli Klapp, Henry Levin
Natur&Kultur

Jag kan undra över titeln av två skäl; dels blir titeln lite missvisande eftersom mycket i boken handlar om motivation, vilket är bra, dels för att titeln kanske gör att en del väljer bort den. Det vore i så fall synd!

De ekonomiska resonemangen är inte alls ointressanta, tvärt om, men för mig som står med fötterna i skolmyllan är nog texterna om vad som påverkar elevers motivation de mest intressanta. Som tur är hänger de ihop!

Klapp har två medskribenter från Columbia University, där hon själv har forskat.

Ekonomi ska ses i perspektivet hur ekonomiskt tänkande påverkar skolan, och det handlar inte egentligen om pengar, utan om ekonomins logiker, inte minst marknadsekonomins påverkan på det svenska skolsystemet.

Tvärt emot syftet med full marknadskonkurrens inom skolan, att förbättra elevernas lärande, har skolan nått sämre resultat sedan det infördes. Och förklaringen finns inte minst i den märkliga tankevurpan att svensk skola, som enligt styrdokumenten ska vara likvärdig, bygger på att skolor ska vara olika bra.

Systemet i sig motverkar ett av svensk skolas fundament.

Ekonomidelarna behandlar bland annat att det är lönsamt för samhället att satsa på skola och utbildning. Vi presenteras också för en modell för hur man kan beräkna vinster i kronor och ören.

Jag tror inte att många kommer att faktiskt göra det, men det är intressant som ett tankeexperiment.

De ekonomiska sätten att tänka leder över till motivation, och det är här boken är riktigt intressant. Forskare använder resultat från ekonomiska studier när de tittar på elevers motivation i skolan. Teorierna och antaganden hämtas från belöningar och straff inom yrken med enklare arbetsuppgifter. De skiljer sig väsentligen från hur barn och ungdomar agerar och reagerar i en lärandemiljö som förskola och skola. Även i psykologiska studier är det ofta vuxna som studeras, ofta inom högre studier.

Man kan se ett samband mellan att en ökad satsning och fokus på kognition och ämneskunskaper leder till att man har mindre fokus på det socio-emotionella perspektivet.

Det leder till sämre motivation, vilket i sin tur leder till sämre resultat och ökad stress, och kanske också till mer oordning i klassrummet.

Känns det igen från dagens skoldebatt?

Dålig ordning och reda och stressade elever läser vi mycket om som en förklaring till sämre resultat. Om skolan satsade mer på socio-emotionell kompetens skulle eleverna, enligt Klapp, med största sannolikhet lära sig mer.

Alli Klapp har flera förslag till hur betygssystemet borde förändras. Det är tyvärr inte så, som den ekonomiska logiken påbjuder, att lågpresterande elever motiveras av dåliga betyg eller att högpresterande elever anstränger sig ännu mer för att få högre betyg. Därför bör man bland annat ta bort det icke-godkända betyget F, eftersom skolans uppdrag är att alla elever ska nå E. Om en elev inte gör det är det skolans/systemets fel.

Hon föreslår också att läraren ska göra en holistisk bedömning av eleven, inte som i dag då en svag prestation inom ett område kan dra ner hela betyget.

Läsvärt? Absolut!

Fler nyheter

Om det oväntade skulle inträffa...

2019-10-09

När krisen drabbar förskolan Anna Hellberg Studentlitteratur Denna bok vänder sig till oss som...

En modell som alla borde ta till sig

2019-10-09

Utanförskap i skolan – förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen Anna Borg, Gunilla Carlsson Kenda...

Så skapas bra förutsättningar för alla

2019-10-09

Rektor i förskolan – bli en bra ledare Siv Sagerberg, Lotta Österman Eriksson GOTHIA Fortbildning...