Nr 5/18 2018-08-17

En nyttig lektion i mångkultur

Nyanlända i förskolan - Barnets bästa mottagande
Maria Wångersjö
Gothia fortbildning

Vem är egentligen nyanländ och hur länge räknas man som nyanländ i Sverige? Vad är skillnaden mellan asylsökande, flykting, papperslösa, ensamkommande och gömda? Hur går migrationsprocessen till? Är alla som kommer till Sverige odelat glada för att ha kommit i säkerhet och är den största utmaningen att lära sig svenska? Hur får man ett interkulturellt förhållningssätt på förskolan?

Behöver dessa barn något mer än andra barn och vad kan förskolan och skolan bidra med för att underlätta för familjerna?

Boken ger en mycket gedigen genomgång av fakta och forskning för att ge läsaren mer kunskap och förståelse.

Projektet Barnets bästa, som pågick i två år i Angered, startades för att ge ett likvärdigt mottagande och goda förutsättningar för att alla barn och vårdnadshavare ska lyckas. Det har mynnat ut i en modell med fem delar.

  • Interkulturellt förhållningssätt
  • Modersmålet
  • Kartläggning
  • Identitetsstärkande arbetssätt
  • Föräldrasamverkan

Alla delarna bygger på varandra och varje kapitel i deras projektresa är fascinerande och mycket intressant läsning.

Modersmålets betydelse har vi nog alla kunskap om och det beskrivs i våra styrdokument. Även det identitetsstärkande pedagogiken och behovet av sammanhang.

Jag är inte lika säker på att alla vet hur man kan arbeta med kartläggning av de nyanlända familjernas liv och erfarenheter och hur man tar hand om det som kommer fram eller hur verklig föräldrasamverkan kan utformas.

Läsaren får förslag på hur samtalen kan gå till och vilka frågor som kan ställas och även vad som händer efter denna kartläggning. Här fick jag så mycket nytt och nyttigt att ta till mig. Vilken boost!

Det bästa kapitlet är nog ändå det om interkulturellt förhållningssätt.

Här tas frågor om kultur, integration, etnicitet, monokultur, mångkultur och fördomar upp och svenskheten som norm och hur de arbetade med detta.

I projektet genomförde de experiment för att utmana sig själva och fick rannsaka sig själva och faktiskt erkänna att de hade fördomar.

Det gav mig en skämskudde! Har jag utmanat mina fördomar och hur bemöter jag vårdnadshavare och föräldrar?
"Det är först när vi accepterat att vi bär på fördomar som vi kan utmana dem. Och först när vi utmanat dem kan vi få till stånd de där riktigt bra och jämlika relationerna, exempelvis med de nyanlända barnens föräldrar."

Det är lätt att tro att mankan detta med interkulturalitet och mångfald men när den känslan kommer har man oftast en bit kvar. Ju mer man lär ju mer har man kvar att lära och så är det väl med allt egentligen.

Detta är en riktigt bra bok som är speciellt intressant att läsa för dem som inte arbetar i mångkulturella områden.

För de som arbetar i de områden som tar emot flest nyanlända kommer boken att ge nya tankar, infallsvinklar och ännu mer kunskap i ämnet och i hjärtat. Läs den!

 

Fler nyheter

Handbok i aktionsforskning

2019-11-20

Skolförbättring med vetenskaplig grund Anette Forssten Seiser Studentlitteratur Det är lika bra a...

Delade meningar om delat ledarskap

2019-11-20

Delat ledarskap i förskola och skola Lena Wilhelmsson, Marianne Döös (red) Studentlitteratur Vad...

Låt utvecklingen ta sin tid

2019-11-20

Rektorers utvecklingsarbete Jaana Nehez Studentlitteratur Det hör inte till vanligheterna att man...