Nr 2/20 2020-04-01

En ständigt pågående process...

Skolutveckling och jämställdhet
Mia Heikkilä
Natur&Kultur

"Jämställdhet är inte ett projekt". Så lyder rubriken till ett av kapitlen i Mia Heikkiläs bok Skolutveckling och jämställdhet.

Redan i bokens förord framgår tydligt att jämställdhet inte är en quick-fix. Det är en långsiktig, systematisk och ständigt pågående process, som kräver samverkan och ska gå hand i hand med skolutveckling på sikt.

Skolutveckling och jämställdhet visar att det finns en ömsesidighet i dessa begrepp, vilket bokens titel vill visa på. Sällan har jag läst ett förord skrivet med sådan kraftfull emfas!

Det finns eldsjälar, idéer, pengar att söka. Gott och väl så. Men var finns den långsiktiga systematiken, frågar sig författaren.

Man anar ett visst oförsonligt tonfall mot projekt, som startas och avslutas utan kvarvarande effekt. Skolan är en social institution, där relationer byggs tillsammans samtidigt som det är en plats, där kunskap utvecklas.

I det demokratiska uppdraget ligger respekt för människors lika värde. Om det inte genomförs i praktiken, i handling, så klarar skolan inte att fostra demokratiska medborgare. Skolan ska vara en plats, där vi låter människor vara olika och unika. Och jämställdhet är en kärnfråga för skolutveckling.

Jämställdhet kan sägas innebära "processer av relationer" mellan flickor, pojkar, kvinnor, män, barn, vuxna; människor. Det är i mötet med andra, som vi visar upp vår människosyn, vår kvinnosyn, vår manssyn.

Vi möter perspektiv och idéer, vilket ger en möjlighet att bekräfta eller förkasta i kommunikationen. Det är en pågående samhällelig process, som sålunda och självklart pågår också inom skolans ram.

Så nu till action!

Jämställdhetsarbetet i skolan handlar alltså om att balansera maktfördelning och möjlighet till inflytande på alla plan, i alla sammanhang, "oberoende av könstillhörighet".

Genusnormer är oskrivna sociala regler som berättar för oss, hur vi ska vara: flickor, pojkar, kvinnor och män i de sammanhang vi befinner oss i.

Det är ett begrepp, som kan visa hur vardaglig kunskap och förståelse av världen, våra föreställningar och förgivettaganden hör samman med makt och kontinuerligt skapande av över- och underordning.

Här förs begreppet Tillsammansskap in. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.

Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möter och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

Läroplanens jämställdhetsuppdrag är omfattande och tydligt; för att förändring ska uppstå måste arbetet ske systematiskt.

Ett hållbart förändringsarbete behöver vara en process av lärande, en del av kvalitetshjulet, som bland andra Skolverket har visat i modell.

Stegen i processhjulet är att kartlägga, undersöka –att analysera, att göra upp mål för arbetet – att arbeta med målen, och att utvärdera.

Trots modellen så får man inte fastna i den. Det finns delar i praktiken, som överlappar varandra och systematiskt arbete är inte alltid linjärt.

Vi kan överföra kvalitetshjulets begrepp till fem delområden, viktiga i skolförändrings-och skolutvecklingsarbetet för jämställdhet.

Delområdena kan användas som komplettering, konkretisering eller styrhjälp: Utvecklingsklimat. Organisation. Målformulering. Ledningsstöd. Kunskapssyn.

Att organisera för förändring och utveckling är verkligen en viktig grundpelare. Här är rektors ansvar och möjlighet mycket stor. Inriktningen måste vara tydligt definierad, byggd på en övertygelse. "Vår skola ska bli

jämställdhetscertificerad."

Rektors främsta uppdrag blir att skapa en organisation med möjlighet till inflytande i en process, som vilar på tillit.

Som arbetsmetod är kollegialt lärande att förespråka och då inte enbart i lärargruppen utan likväl tillsammans med elevgrupperna.

Teamarbetet kan vara motorn i förändringsarbetet i en form av kollektivt lärande. Kanske behandlas ämnet "talutrymme". I själva verket handlar det hela tiden om värdegrundsarbete. Parametrarna är lyssnande, samtalande, utforskande och prövande. Aldrig skygga för ärlighet och autenticitet. Relationskompetensen utvecklas och stärks. Man anar ett visst oförsonligt tonfall mot projekt, som startas och avslutas utan kvarvarande effekt.

Förskolans metoder att arbeta med allas lika värde beskrivs som föredömligt och det är berättigat. Man har en god vana vid att arbeta i team, lag, i ett kollegialt lärande, som berör hela vägen från kunskap till bemötande.

Senare i skolan tenderar läraren till att vara ensamarbetare, men jämställdhetsarbete gör man aldrig ensam. Dessutom är det en mängd delområden, som måste integreras för att jämställdhetsarbetet ska vara skolutvecklande och "sätta sig" i en ständigt pågående process. Detta framhålls som bokens grundläggande idé: "processer i relationsarbete, där kunskapsutveckling är själva motorn till varför det görs".

Fler nyheter

Tre små ord som räddade skolan

2020-11-24

Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? Erik Hall, Douna Hayyoun, Ingrid Hylander, Semira Vikström...

En hel bok om samtal för att utveckla skolan - kan det bli bättre?

2020-11-24

Skolutveckling genom samtal Mia-Marie Sternudd-Groth, Monica Evermark (red) Studentlitteratur Jul...

Utsatta unga får inte tillräcklig hjälp

2020-11-24

Lyssna, reagera och agera Ann-Marie Markström och Ann-Charlotte Münger Studentlitteratur En del...