Nr 8/18 2018-12-03

Forskning i undervisningen

Den evidensbaserade skolan
Daniel Alvunger och Ninni Wahlström
Natur&Kultur

Om jag skulle basera den här recensionen på att boken i första hand riktar sig till lärarstuderande och lärare skulle jag skriva något i linje med att det vore som att rekommendera ett traditionellt julbord till en vegan.

De skulle inte ha mycket att hämta här, framför allt inte lärarstuderande. Bara för att jag gillar udda sillinläggningar innebär ju inte det att andra gör det. Om målgruppen i stället är skolledare, politiker och andra beslutsfattare samt de som undervisar på lärarutbildningarna är vi däremot "hemma".

Det finns dock flera intressanta delar i boken. Det är ju alltid så att en bok med en rad olika författare och perspektiv blir lite spretig, och detta är min högst subjektiva uppfattning.

Vissa delar är en långdragen historiebeskrivning av evidensbegreppet, som slutligen leder fram till intressant kritik av att motståndet mot begreppet är stort inom kvalitativ utbildningsforskning i Sverige, och att det saknas kompetens på många håll, så ett "intellektuellt hederligt svar" uteblir. En diskussion kring det vore intressant.

Akademien verkar ha låsta positioner, i stället för att, som jag tycker borde vara deras naturliga roll, utan förutfattade meningar undersöka fenomen från olika håll.

I boken framgår att 40 procent av tillfrågade lärarstuderande inte mer än någon enstaka gång under sin utbildning omprövar sina tidigare ståndpunkter när det gäller skola och undervisning efter att ha läst och diskuterat litteratur.

I mina ögon är det katastrofalt dåliga siffror, som man tyvärr inte reflekterar över i boken. Kan de låga siffrorna hänga ihop med synen på vad lärarstuderande behöver lära sig och valet av litteratur? Diskrepansen mellan akademien och de studerande skiljer sig skarpt åt. Utbildningsdepartementet har också konstaterat att lärare inte uppfattar att skolforskning haft särskild stor betydelse för lärararbetet.

Intressantast är diskussionerna kring evidens, och att det inte går att överföra metoder från en lärare till en annan, från ett klassrum till ett annat. Däremot måste lärare låta sig inspireras av olika studier.

Det finns, enligt en av författarna, fyra icke-specifika kvaliteter i undervisningen som leder till framgång: tydlig struktur, utmaningar till eleverna, ett stöttande klimat och träning av metakognitiva färdigheter.

Det kan ske på olika sätt, det finns inte en färdig mall som kan kopieras rakt av. Däremot måste lärare och skolledare låta sig "evidensinformeras", inspireras av att våga prova olika
metoder, men med måtta. Att testa tio olika nya sätt att undervisa från lektion till lektion är inte lämpligt, så klart.

Begreppen evidens, beprövad erfarenhet och erfarenhet reds ut grundligt i boken. Metastudier görs på olika sätt, och du får också mer kunskap om det. Som exempel på felaktiga studier lyfter man lärstilar, som ju sedan länge har bevisats inte stämma med hur man lär.

Studierna som lyfte fram just lärstilar var ju inte på något vis korrekta studier, utan togs fram i syfte att marknadsföra en viss metod. Vi måste också vara vaksamma på att dra för stora växlar av effektmått, de är så klart kontextberoende. Och vi måste fundera på vilken agenda olika delar av forskningssamfundet har.

De är inte så oberoende som vi skulle vilja att de är. Vilket faktiskt är sorgligt.

 

Fler nyheter

Om det oväntade skulle inträffa...

2019-10-09

När krisen drabbar förskolan Anna Hellberg Studentlitteratur Denna bok vänder sig till oss som...

En modell som alla borde ta till sig

2019-10-09

Utanförskap i skolan – förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen Anna Borg, Gunilla Carlsson Kenda...

Så skapas bra förutsättningar för alla

2019-10-09

Rektor i förskolan – bli en bra ledare Siv Sagerberg, Lotta Österman Eriksson GOTHIA Fortbildning...