Nr 4/20 2020-09-16

Goda erfarenheter av samarbete

Professionell kollegialitet – Om att utveckla lärares samarbete
Andy Hargreaves
Michael T. O´Connor
Studentlitteratur

"Reformer är som mogen frukt: de klarar sällan transporten."
Det är ett citat ur boken som väl beskriver anledningen till att man – enligt de båda författarna som väl har bättre på fötterna än de flesta – behöver bygga underifrån. Färre beslut uppifrån, inte minst försök att införa reformer som alla "på golvet" vet är givna att misslyckas. Författarna argumenterar väl och ger flera olika exempel från flera olika världsdelar, bland annat Norge.
Man kan alltså inte kopiera någon annan, även om denna någon annans sätta att arbeta är en "mogen och god frukt".
Hargreaves och O'Connor menar att det är bättre att ha koll på den egna kulturen än på fakta och data. Det senare kan förblinda. Snarare borde man ha en antropolog på varje skola än ett Excelark. Försöka att imitera funkar inte, man måste anpassa till den egna kulturen och kontexten.
Den här boken är inspirerande och direkt användbar. Vi skolledare får goda och väl underbyggda råd kring hur vi måste leda för att lärare ska utveckla sin undervisning. Och hela tiden, vilket är så typiskt för Hargreaves, är det elevernas bästa vi ska ha för ögonen; för nuet och för framtiden.
Författarna beskriver ett antal områden som kännetecknar det tillstånd som råder om man har en professionell kollegialitet bland sin personal, i det här fallet sina lärare. När det råder professionell kollegialitet är lärarna beroende av varandra, men slipper toppstyrning; lärarna vet bäst. Man arbetar tillsammans, och undersöker kollaborativt det man gör med sina elever och vilka resultat det leder till.
Det innebär också att ta ansvar för helheten, och att man tar initiativ. Färre initiativ, men med större kraft, och att systemet också uppmuntrar till detta. Man arbetar tillsammans för att nå gemensamma mål, och målen handlar om elevernas möjlighet att blomstra som individer, nu och i framtiden.
Det gemensamma arbetet består i att granska varandra och ge god återkoppling. När man nått dithän ses återkopplingen alltid som ett stöd i den professionella utvecklingen och tas därför emot positivt. Det är det gemensamma arbetet man återkopplar kring, inte personen.
Lärarna och skolledningen samarbetar dessutom med eleverna, som är med och driver utvecklingen.
Några exempel i boken är tagna från glesbygdsområden, där man hittat samarbetsformer trots stora fysiska avstånd. Det finns ett behov av detta även i Sverige, dels i glesbygden, så klart, men det finns ju organisatorisk glesbygd även i tätorter, där enskilda och små huvudmän inte har någon att samarbeta med. Det borde väl gå att göra något åt genom att skapa nätverk. (Vart tog du vägen, Myndigheten för skolutveckling?)
Grunden i det hela är att man tillsammans kan bygga en större kapacitet än vad enskilda individer kan göra. Den svenska skolan har en tradition av ensamarbetare som inte vågar öppna sin klassrumsdörr för att släppa in andra, som inte vågar blotta sig i det man gör, inte vågar tänka högt kring andras planeringar och bedömningar ...
De skolor som brutit den traditionen och som arbetar tillsammans har bättre elevresultat. Och – hör och häpna – samarbete kolleger emellan leder till bättre arbetsmiljö och att både lärare och skolledare stannar längre på sin arbetsplats, och stannar kvar i yrket.
Vad finns det att inte gilla?

Fler nyheter

Tre små ord som räddade skolan

2020-11-24

Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? Erik Hall, Douna Hayyoun, Ingrid Hylander, Semira Vikström...

En hel bok om samtal för att utveckla skolan - kan det bli bättre?

2020-11-24

Skolutveckling genom samtal Mia-Marie Sternudd-Groth, Monica Evermark (red) Studentlitteratur Jul...

Utsatta unga får inte tillräcklig hjälp

2020-11-24

Lyssna, reagera och agera Ann-Marie Markström och Ann-Charlotte Münger Studentlitteratur En del...