Nr 8/18 2018-12-03

Mångfald av språkliga resurser ställer stora krav

Jenny Rosén & Åsa Wedin
Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv
Liber

Redan i bokens titel framhålls "ett kritiskt perspektiv" och detta betonas omgående i inledningen, som citerar skollagen 3 kapitlet 3§ :"Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål".

I detta vårt svenska demokratiska samhälle kan detta ses som en självklarhet. Då vill man undra, varför det enligt författarna kallas för en stor utmaning för alla som arbetar inom svensk skola.

Den stora utmaningen relateras här till vårt alltmer mångkulturella samhälle med elever med olika språklig, social och kulturell bakgrund. Och i demokratins anda ligger att utgå från den erfarenhet och kunskap, som tillförs klassrummet och undervisningssituationen från många delar av världen.

Om vi vill erbjuda en likvärdig utbildning som vilar på demokratisk grund och på alla människor lika värde, står också skolan inför uppgiften att anpassa sig för att ta emot elever med olika kunskaper och erfarenheter. Definitivt ett stort, djupgående arbete. Något av paradigmskifte. Om vi betänker, att den svenska skolan är utformad efter en enspråkig, vit medelklassmiljö, står skolan inför ett val att göra.

Flerspråkigheten måste synliggöras och stimuleras, om alla elever ska ha möjlighet att nå skolframgång. Hur åstadkomma detta?

Denna bok presenterar både forskning och praktiker, som leder till eftertanke och inspiration. Bokens kärna är språk, deltagande, identitet, lärande utifrån tre olika perspektiv nämligen som språkanvändning, som social samvaro, som pedagogik. Att skapa undervisningssammanhang med aktiva deltagare i lärandeprocessen.

Att radera bristtänkandet om det svenska språket ännu inte räcker till fullt ut, men att mer se flerspråkigheten som tillgång och resurs. Människors språkliga repertoar bör uppfattas och förstås i integrerade system, vilket vi närmar oss tydligt i den globalisering vi faktiskt lever i. För att utveckla klassrumsinteraktionen krävs gott samarbete mellan lärarna. Samarbetsformerna bör förstärkas. Framtagande av en ny språkpolicy, som ersätter enspråkighetsnormen med flerspråkighetsnorm. Elevernas avsaknad av svenskspråkig kompetens får ej skymma sikten för de kunskaper och färdigheter de har.

Klassrumspraktiken klassrumsinteriörer ska präglas av ömsesidig respekt. Interaktionen omfattar relationerna lärare – elev, elev – elev. Interpersonella relationer, som i sig även är viktiga delar i identitets bygget.

Författarnas studier av svenska skolors klassrumsinteriörer ger tydligt resultat, att enspråkighetsnormen dominerar. De goda exempel som lyfts fram kommer företrädesvis från andra länder. Här kan vi se Kanada som föregångsland.

Muntlig interaktion och stort talutrymme ges samtliga elever med lärarens stöttning i ett samspel. Boken lyfter flera intressanta och goda exempel på detta. Klassrumsinteraktionen har avgörande betydelse för hur väl dessa elever lyckas i skolan. Alla lärare är här medvetna om språkliga aspekter i undervisningen.

Språken har i skolan hållits åtskilda som separata enheter. Men begreppet Translanguaging öppnar en ny dynamik. Här refereras till flera forskare, dock i synnerhet Cummins och Vygotsky.

Translanguaging utgår från en sociokulturell förståelse av språk som meningsskapande och beskriver hur vi kan och bör se flerspråkighet i skolan.

När språk betraktas som en resurs i undervisningen blir resultatet flerspråkig klassrumsinteraktion med translanguaging, det vill säga parallell användning av flera språk, en viktig strategi.

Att främja flerspråkigheten i klassrummet innebär således inte endast att eleverna får använda flera språk för sitt lärande utan det handlar också om att flerspråkiga identiteter, erfarenheter och narrativ ges utrymme i undervisningen. En mångfald av språkliga resurser.

Mångfaldens klassrum ställer höga krav på läraren, när normaltillståndet har varit och är enspråkighet. Translanguaging är många steg bort från denna syn på språk som separata strukturer. Inte enbart människors flerspråkande utan också deras flerspråkiga meningsskapande och erfarenheter.

En talande bild i boken kan beskriva detta i en liknelse av ett terrängfordon. Människors användande av sina olika språkliga resurser är som ett terrängfordon där alla fyra hjulen samverkar i en ojämn terräng.

Att främja flerspråkigheten i klassrummet innebär således inte endast att eleverna får använda flera språk för sitt lärande, utan det handlar också om att flerspråkiga identiteter, erfarenheter och narrativ ges utrymme i undervisningen.

De pedagogiska fördelarna är många med att inkludera alla deltagares olika språk i interaktionen, gäller samtliga som ingår i klassrumsarbetet. Men de organisatoriska kraven på läraren är stora och läraren måste även låta sig utmanas i sin roll som expert. Men samtidigt skapas möjlighet för ökat elevengagemang och stärkt självkänsla hos eleverna, vilket i sig ger förbättrade förutsättningar för lärande.

Här väntar utmaningar, men tänk gärna på terrängbilen!

Fler nyheter

Joakims adhd-råd riktar sig till oss alla

2019-05-27

Joakims överlevnadsguide till ADHD Joakim Hedström Eget förlag NPF är nog ett av de mest använda...

Förändringen börjar hos dig själv

2019-05-27

Förändring i en förändringstrött skola Vivianne Robinson Studentlitteratur Det enda jag inte...

Upp till kamp mot dumheten!

2019-04-17

Dumhetsparadoxen. Den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar Mats Alvesson och André Spic...