2018-09-20

Nya tider på fritids - men glöm inte det spontana lärandet

Fritidshemmets didaktik

Ann S. Pihlgren (red)

Studentlitteratur

Boken tar sin utgångspunkt i att fritidshemmet och dess verksamhet befinner sig i en brytningstid där fokus skiftar mer och mer mot lärande. Detta gör att fritidshemmets didaktik, ett hittills nästintill obeforskat område, också utvecklas och formaliseras. Traditionellt har fritidshemmets didaktik karaktäriserats av fokus på processer, informella sammanhang, gruppen och kamratsamspel.

Boken består av tio delar med olika författare som spänner över alltifrån bildundervisning till bedömning och planering i fritidshemsverksamhet och en hel del annat. Som läsare tilltalas man säkerligen av olika delar olika mycket.

Jag fastnar för några kapitel och några teman som återkommer på flera ställen.

Det mest glädjande och till viss del sorgliga, är ett stort fokus i flera delar av boken på den speciella didaktik som alltid varit fritidshemmets, även om den inte benämnts som didaktik. Det här spontana informella lärandet som bara uppstått, kommit, gått och förändrats.

Det har funnits ett fantastiskt flyt i en spontan fritidshemsverksamhet.

På ett sätt är det en era som nu går i graven när lärandet på ett helt annat sätt formaliseras och systematiseras. Men det är också så viktigt att ta med sig också det lärandet! Det ska ju vara kul att gå på fritids och fritidshemmet ska komplettera lärandet i skolan.

Ett annat återkommande tema i flera kapitel är miljöns betydelse och vikten av att utnyttja miljön i lärandet.

Här finns såklart ett, tror jag, ganska utbrett problem med att det är en ganska påver lärandemiljö många gånger på våra fritidshem. Det är trånga, inte alltid anpassade, lokaler och stora barngrupper.

Men mycket annat går också att påverka i miljön; hur välkomnande är miljön för de barn som kommer till fritidshemmet? Är miljön uppbyggd utifrån vuxnas eller barns arbetsmiljö? Ett barn är inte i en miljö. Utan barnet blir i en miljö!

Överhuvudtaget trycker flera av författarna på vikten av att ta barnens perspektiv, att utgå från det de för tillfället är nyfikna på. För mig är det fritidshemmets didaktik och fritidshemmets friutrymme, utan kunskapskrav; att nappa på det som just idag är det barnen vill lära sig mera om.

Ett kapitel handlar om barns datorspelande. Här pågår ett enormt lärande i fritidshemsdidaktikens anda med träning i turtagning, ge och ta kritik och instruktioner, att samspela!

För oss vuxna blir det viktigt att fokusera på barns datorspelande och inte på barns datorspel; det vill säga fokus på aktivitet och lärande och inte i första hand på själva spelet och dess innehåll. I barns datorspelande förekommer allt som oftast ett samarbete som kan liknas vid ett forskarlags där en mängd hypotetiska resonemang förs. Det finns också ett risktagande för individen kring att höra till eller att stötas bort.

Där måste vuxenvärlden, i det här fallet fritidshemmet, kliva in och använda gruppens kraft för kritisk reflektion utan att någon far illa.

Avslutningsvis i boken förs John Dewey fram som fritidshemsdidaktikens okrönte kung och urfader!

Det var ju inte precis förra veckan han formulerade sina teorier, men de håller bra än idag med sitt fokus på utveckling, lärande, mångfald och aktivism.

Allt som allt är detta en viktig bok med sin styrka och sin svaghet i att den spänner över väldigt stora områden, men det är ju faktiskt det som är fritidshemmets vardag och uppdrag. Jag tror att fritidshemmets didaktik kommer att tjäna på att bli en smula mer formaliserad (även om mitt gamla, spontana fritidspedagoghjärta fäller en liten tår).

Med hjälp av den här boken kan detta ske, men den blir också en hjälp att inte tappa fokus på det spontana och informella lärandet, som måste få vara en fortsatt viktig del av fritidshemmets didaktik.

Läs den här boken om du är skolledare och tycker att du kan mycket om fritidshemsverksamhet eller om du tycker att du kan lite om den.

Detta är också en utmärkt bok att plocka kapitel för kollegialt lärande kring ett ämne. Varje kapitel avslutas nämligen med en eller annan diskussionsfråga, så fortbildningsupplägget är liksom klart.

Fler nyheter

Handbok i aktionsforskning

2019-11-20

Skolförbättring med vetenskaplig grund Anette Forssten Seiser Studentlitteratur Det är lika bra a...

Delade meningar om delat ledarskap

2019-11-20

Delat ledarskap i förskola och skola Lena Wilhelmsson, Marianne Döös (red) Studentlitteratur Vad...

Låt utvecklingen ta sin tid

2019-11-20

Rektorers utvecklingsarbete Jaana Nehez Studentlitteratur Det hör inte till vanligheterna att man...