2020-02-06

Nyttig hjärngymnastik - men googla eller ta fram den filosofiska ordlistan

Undervisningens återkomst
Gert J. Biesta
Natur&Kultur

Gert J. Biesta, en av de inflytelserika utbildningsfilosoferna under de senaste decennierna, levererar här den fjärde delen i en tänkt trilogi. Jag tänker på Liftarens guide till galaxen, en trilogi på fem böcker, men den här har inte alls samma underhållningsvärde, om nu någon trodde det.

Utbildningsfilosof, alltså, med betoning på filosof.

För att gilla det här behöver du vara intresserad av frågor som skillnaden mellan "vad gör mig unik" och "när spelar det roll att jag är jag?", "kan undervisning vara meningsfull om den försöker hålla eleverna borta från lärande" och kan det i så fall leda till något pedagogiskt meningsfullt?

Språket lyfts också som viktigt; vad innebär ordet "undervisa" för dig, och vad innebär det för andra?

Termen "studenting" vore bättre, enligt bland andra Biesta, för den innebär en beskrivning av vad den som undervisar egentligen gör, bland annat väljer material, instruerar, anpassar nivån med mera, för – inte eleven – utan den-som-ska-lära-sig.

Det låter kanske nördigt, men om vi inte har samma uppfattning om ordens innebörd är det bäddat för missförstånd. Jämför exempelvis vad ordet katederundervisning innebär, och att det ibland översatts från det engelska direct teaching, som inte är samma sak, möjligtvis ibland. Beroende på vad man tycker.

Biesta skriver att han har "progressiva argument för en konservativ idé". Läraren har, enligt Biesta, blivit mindre viktig för elevernas lärande, eller snarare: lärarens roll har reducerats till åskådarens, vilket bidrar till att elevernas lärande blir sämre.

Om inte läraren leder lärandet sker inte mycket till lärande. I alla fall inte det lärande som bör ske.

För författaren är pedagogik en fråga om emancipation, att alla ska kunna existera som fullständiga objekt, vilja existera som vuxna människor. Utbildning har ett högre, existentiellt mål, som inte får slarvas bort.

Utbildning är, enligt Biesta och andra, nödvändig för ett sådant vuxenblivande. Och det är inte bara barnet som behöver utbildningen, utan utbildningen behöver också barnet.

Jag kan inte påstå att det här var en enkel text att ta sig igenom och förstå. Det finns delar där jag kliade mig i huvudet, läste både en och två gånger till, för att sedan bara konstatera att "okej, om du säger det så ...".

Om du inte har hyfsad koll på filosofin, inte minst existentialismen, rekommenderar jag att du har en filosofisk ordlista till hands. Eller Google, så klart. Var beredd på att lägga ner en hel del tankearbete, men om du är sugen utifrån ovanstående kan jag nästan lova att du inte blir lottlös. Hjärngympa är nyttigt.

Tyvärr är språket på sina ställen störande. Ofullständiga satser, felaktig ordföljd och felaktiga kongruensböjningar stör läsningen på sina håll, och det känns slarvigt av förlaget.

Får jag önska mig något så vore det att den här boken kom ut i essäform, det hade varit mumma för att lyfta diskussionen om kunskap och bildning en aning över dagens nivå.

Fler nyheter

Akademisk essä - i stället för uppsats?

2020-04-01

Akademisk essä: introduktion och skrivhandledning Lars Wallsten, Åsa Morberg Studentlitteratur En...

Viktig omställning till framtiden

2020-04-01

Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola Jan Hylén Studentlitteratur Skolan är ett av samhälle...

En ständigt pågående process...

2020-04-01

Skolutveckling och jämställdhet Mia Heikkilä Natur&Kultur "Jämställdhet är inte ett projekt". Så...