Nr8-9/17 2017-11-20

Organisationer som avgör

Att organisera för skolframgång
Maria Jarl, Ulf Blossing, Klas Andersson
Natur&Kultur

Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?, undrar författarna, och jämför fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Syftet är att dra slutsatser om orsak och verkan, att kunna uttala sig om vad det är som leder till att elever på skolor som utåt sett tycks vara lika ändå lär sig olika mycket. Så vitt jag förstår har en studie av det här slaget inte gjorts tidigare.

"Organisera" i bokens titel är inte det vi brukar mena med organisation, utan man har valt att ha sin teoretiska grund i den sociologiska organisationsforskning som kallas nyinstitutionalism.

Där man annars ofta tittar på ledarens egenskaper och hur organisationen ser ut i rutor och pilar, utgår man här från att se organisationer som sociala och kulturella system. Det är skillnaderna, visar det sig, mellan organisationerna på de planen som utgör de skillnader som ger olika bra undervisning för eleverna.

Boken bygger på intervjuer med lärare och rektorer med flera, och man jämför utveckling från 1998 till en bit in på 2010-talet.

Författarna tittar på skolornas organisation och rutiner, normer och värden som gäller på skolan, och på vilka grundläggande föreställningar skolledning och lärare har om vad deras uppdrag innebär.

Kort sammanfattat kännetecknas framgångsrika skolor av samförstånd och samordning, av gemensamma normer och kollegialt samarbete. Man sätter elevens lärande i främsta rummet, undervisningen anpassas efter elevernas behov och förutsättningar.

Man har höga förväntningar på eleverna och har en god organisation av ledningen, och det gäller även förvaltnings-/huvudmannanivå. Elevernas kunskapsutveckling följs och man har ett tydligt ledarskap i klassrummet.

Oftast har skolledarna varit länge på skolan, och i de fall det inte varit så har man sett till att bära en kultur ändå, till exempel genom en stabil lärarkår.Kontinuitet är alltså viktigt.

De skolor som inte är framgångsrika kännetecknas av intresseskillnader, ibland direkta motsättningar, inom personalen och gentemot ledningen. Man har inga gemensamma föreställningar om vad läraruppdraget egentligen går ut på, och man arbetar oftast helt individuellt.

Om man inte lyckas skyller man på eleverna i första hand. (Det förtjänar att nämnas att skolorna är valda så att en framgångsrik skola matchas av en icke framgångsrik med hänseende till elevsammansättning, storlek, typ av huvudman och kommunstorlek med mera. Skillnaderna är alltså det som sker inom skolans väggar.) Frekventa byten av skolledare och lärare är också utmärkande.

Som förslag på åtgärder lyfter författarna fram att lärare och skolledare, genom sina fackliga organisationer, måste stärka diskussionen om den professionella huvuduppgiften, nämligen att ta ansvar för eleverna lärande.

Staten har gett skolhuvudmän och de yrkesverksamma inom skolan ett stort lokalt ansvar, men alla tar inte det ansvaret fullt ut. Det gäller både de individer som arbetar inom skolan och huvudmännen. Man kritiserar också, med rejält på fötterna med tanke på deras studie, att man i första hand tittar över skolvalet, som om att en förändring av elevsammansättningen skulle lösa problemet.

De ställer sig frågan om det inte är dags att det politiska samtalet i stället handlar om skolornas förutsättningar, det vill säga den inre kulturen.

Ett steg i det skulle kunna vara att kartlägga lärarnas och skolledarnas "förmåga att samarbeta och driva ett förbättringsarbete".

En viktig bok, läs den!

Fler nyheter

Om det oväntade skulle inträffa...

2019-10-09

När krisen drabbar förskolan Anna Hellberg Studentlitteratur Denna bok vänder sig till oss som...

En modell som alla borde ta till sig

2019-10-09

Utanförskap i skolan – förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen Anna Borg, Gunilla Carlsson Kenda...

Så skapas bra förutsättningar för alla

2019-10-09

Rektor i förskolan – bli en bra ledare Siv Sagerberg, Lotta Österman Eriksson GOTHIA Fortbildning...