Nr 3/19 2019-04-17

På fritids utspelas lärandet för livet - därför är detta en viktig bok

Fritidspedagogiskt lärande
Jonas Wallman (red)
Lärarförlaget

"När lektionerna är slut tar den viktiga fritidstiden över. I gränslandet mellan skola och hem, mellan undervisning och lek, pågår ett lärande för livet. " står det på baksidan av boken. Den har som ambition att fånga det fritidspedagogiska lärandet helt enkelt. Eller enkelt och enkelt...

Boken startar med kort tillbakablick på arbetsstugorna fram till våra dagar med till och med ett eget kapitel i läroplanen. Resten av boken består av elva delar med olika författare till varje. De handlar om rastaktiviteter, digitalisering, samverkan, integration och en hel del annat. Bokens layout gör den tilltalande och lättläst med en hel del bilder och citat. Boken gapar över väldans mycket, som så många andra böcker och lärandet på fritidshemmet. Jag tror att det helt enkelt beror på att fritidshemmets verksamhet är precis så bred och djup och spänner över så många områden.

Jag gör några nedslag i delar som tilltalar och intresserar mig lite extra.

Den digitala tekniken är inget heller fritidshemmet kan välja bort. Internet är en arena där våra barn befinner sig mer eller mindre dagligen och den har också visat sig ge flickor större möjligheter att ta plats. Digitala verktyg är också så mycket mer än spel. De är samverkan, glädje och en massa annat. Men, som med det mesta, så sker inte bra saker bara av sig själva. Det är vi vuxna på fritidshemmet som måste stå för systematiken kring samvaron på nätet, källkritiken, balansen mellan stillasittande och rörelse etc.

Det här med struktur och systematik har visat sig saknas inte bara inom de digitala aktiviteterna på fritidshemmet, utan på många andra områden också. Detta visar inte minst Skolinspektionens granskningar.

I och med denna brist riskerar en oerhörd mängd viktigt lärande att faktiskt inte ha möjlighet att hända. Kartläggning, planering, genomförande, utvärdering och analys i en aldrig upphörande cykel är det som gäller också för att skapa fritidspedagogiskt lärande!

Ur ett skolledarperspektiv är detta lika viktigt för förändringsarbetet på fritidshemmet, men här finns också den gamla klassiska nöten samsyn, samarbete och tillit mellan olika yrkeskategorier att knäcka.

Vad skapar jag som skolledare för förutsättningar till möten för planering och samverkan av barnens hela dag? Vilka signaler skickar jag som skolledare ut när det gäller de olika yrkeskategoriernas uppdrag och status; i ord, handlingar och mer subtilt?

Fritidshemmet kan bli en fantastisk arena för integration! Här är kraven ofta ställda på ett annat sätt, det givna rätt och fel som kan finnas i ett klassrum är uppluckrat och det är lättare att våga ta plats även om man saknar språket.

På fritidshemmet ligger ofta värdegrunds- och demokratiuppdraget mer i förgrunden och här har vi ett gyllene tillfälle att under lustfyllda former lära oss om det demokratiska medborgarskapet I alla dess former, oavsett kulturell bakgrund. Det universella och underbara som är lekens språk ger plats för fler! Relationskompetens är ett starkt fundament i det fritidspedagogiska lärandet.

I boken pekas det också på den bekymmersamma delen av fritidshemmets arbete med "fostran". Forskning visar att det är ett område som det ofta arbetas med, men på ett många gånger oreflekterat sätt och att skillnaden mellan pedagogernas kunskaper i arbetet och föräldrarnas kunskaper ibland är mycket små. Det tenderar till att handla om privata åsikter istället för professionella, reflekterade överväganden. Här måste också skolledaren vara på tårna och inte nöja sig med att "fritids arbetar med värdegrunden". Inte heller här sker bra och rätt saker av sig själva.

Rasten och dess aktiviteter kommer mer och mer in i rampljuset. Oerhört glädjande i mitt tycke, eftersom rasten för en hel del elever är dagens svåraste lektion. Det är alltså en arena där vi har en given win-win-situation för alla på en skola: bättre rastverksamhet ger gladare barn som rör på sig mer som ger elever som hamnar i färre konflikter och då lär sig mer och bättre och så vidare.

Rektors kunskaper om fritidshemmets uppdrag pekas ut som ett hinder för en fortsatt positiv utveckling där det ges dåliga förutsättningar för verksamheten att lyckas. Motkrafter finns dock bland annat i en blomstrande dela-kultur på sociala medier. Och det bästa är att dessa facebook-grupper är öppna också för skolledare.

Det här är en bra bok att använda för att ge teoretisk, och till viss del praktisk, grund i förbättringsarbeten. Jag tänker mig också att flera av kapitlen kan vara ett sätt att sprida fritidshemmets verksamhet till andra yrkeskategorier i skolan på ett tydligt sätt.

Fler nyheter

Om det oväntade skulle inträffa...

2019-10-09

När krisen drabbar förskolan Anna Hellberg Studentlitteratur Denna bok vänder sig till oss som...

En modell som alla borde ta till sig

2019-10-09

Utanförskap i skolan – förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen Anna Borg, Gunilla Carlsson Kenda...

Så skapas bra förutsättningar för alla

2019-10-09

Rektor i förskolan – bli en bra ledare Siv Sagerberg, Lotta Österman Eriksson GOTHIA Fortbildning...