Nr 3/22 2022-05-03

Svårt ha flera bollar i luften samtidigt

Ledarskap och utmaningar i professionellt lärande
Med fokus på elevers lärande
Helen Timperley, Fiona Ell, Deidre Le Fevre, Kaye Twyford
Studentlitteratur

Tycker du, som de flesta andra skolledare, att det inte alltid är världens enklaste sak att hålla fokus på uppdraget? Inte heller att hålla igång alla arbetsprocesser som behövs för att utveckla skolan och undervisningen? Kanske initiera nya fokus samtidigt som du behöver anpassa dig till skolans kultur, samt jonglera politiska beslut på samma gång? Då kanske den här boken kan vara till hjälp.
Många har nog koll på vem professor emerita Helen Timperley är, vid University of Auckland. Hennes tre medförfattare arbetar vid samma lärosäte.
Många skolor i Sverige utgår i sitt kvalitetsarbete från Timperleys lärcykel med eleven i centrum. Här går hon och hennes kolleger djupare in på framför allt att hålla fokus, på skolkulturens betydelse, evidens och utvärdering samt förväntningar på elever, inte minst negativa sådana, även kallade fördomar.

Grunden är den egna skolan, de egna eleverna, de egna lärarna. Författarna lyfter att deltagande i fortbildningsprogram inte har någon större effekt på elevernas lärande. De programmen har oftast ett linjärt tänkande (tänk matematiklyftet) som bygger på ett antagande att lärarens arbete är komplicerat, när det i själva verket är komplext. Det innebär att man inte kan byta ut en komponent av många och att allting sedan fungerar, som man till exempel kan i en dator.
Undervisning och lärande har så många delar som samverkar att det inte räcker att ändra på en detalj och tro att det ska fungera perfekt sedan. Åtgärderna måste anpassas efter eleverna, lärarna, skolans kultur och en hel del annat också, för den delen.
Lärare och andra professionella på skolan måste bli de som styr vad som behöver göras. De måste ha ett ägarskap, ett aktörskap, och bli professionellt engagerade. Först då kan man utveckla nya arbetssätt och börja göra saker annorlunda (om det behövs, annars ska man låta dem arbeta som tidigare).
Det som behövs då är, som nämnts i ingressen, långsiktiga arbetsprocesser som har fokus på utveckling och som bygger på den egna skolans och dess elevers behov. Ett underifrånperspektiv. Det är då man som skolledare kan behöva hantera politiska beslut som annars riskerar att kullkasta den process man är inne i.
För att kunna åstadkomma de önskade förändringarna måste man ha en kultur som tillåter att man vågar ta risker, vågar göra saker på ett nytt sätt. Då krävs det trygga relationer i hela organisationen. En uttalad långsiktighet är också ett sätt bidra till trygghet. Att veta att man inte ska ha ett nytt fokus varje år ger en stabilitet, förändringar väcker alltid känslor. Inte minst när de regnar ned uppifrån.

Författarna ägnar en hel del utrymme åt evidens, vad det kan vara och vem som bestämmer vad som är evidens, och ännu viktigare: vilken evidens man anser sig behöva. Lärande är, som sagt komplext, så den evidens man använder sig av i analyser behöver spegla den komplexiteten. Det finns sällan enkla samband.
Skolledare måste tillsammans med sin personal prata om vad som ska användas som evidens och hur den ska tolkas och användas.
Det är lätt att titta på hårda fakta som betyg och resultat på nationella prov, men det finns så mycket mer. Elevenkäter, medarbetarenkäter, observationer, personliga samtal, elevarbeten ... Listan kan göras lång. Därför behöver man också avgränsa sig.
Läs och låt dig inspireras, skulle jag vilja sammanfatta det hela.

Fler nyheter

Arbetet bakom Visättraskolans framgångssaga

2022-05-03

Skolutveckling i praktiken – konkreta exempel Erik Hall, Douna Hayyoun, Ingrid Hylander, Semira...

Svårt ha flera bollar i luften samtidigt

2022-05-03

Ledarskap och utmaningar i professionellt lärande Med fokus på elevers lärande Helen Timperley, F...

Lärorikt och viktigt om dyslexi

2022-05-03

Om dyslexi Tove Eklund Studentlitteratur Så får jag i min hand en bok, som äntligen ger mig ett...