Nr 3/20 2020-05-26

Till demokratins försvar!

Till bildningens försvar
Sverker Sörlin
Natur&Kultur

Den här boken är inte bara en försvarsskrift för bildning, den är också en försvarsskrift för demokratin.

Den motiverar i kapitel efter kapitel vikten av bildning för ett hållbart samhälle, analyserar högerpopulismen och ger förklaringar till varför nationalismen kan te sig lockande. Den granskar skolsystemet och synar vad som behöver göras.

Sörlin menar att bildning är att med kunskap bygga oss som människor och medmänniskor. Ett fundament för att kunna forma och bära samhället.

Den etiska miljön sätter ramarna för vad som är försvarbara handlingar eller godtagbara åsikter. En förmåga att se behov bortom det egna intresset.

Bildning handlar om ansvarstagande. Omsorg om den etiska miljön motiverar omsorg om naturen. Individens kunskap har främst blivit ett karriärhjälpmedel, en del av privatiseringen som ska skapa välstånd för individen. Bildningen i ett samhällssammanhang som vi delar gemensamt blir eftersatt. Hur ser vi på bildning i relation till nationalism, solidaritet, hat, rasism? Vad vet vi om bildningens betydelse för demokratin? Hur hänger bildning ihop med migration, sociala klyftor, klimatförändring? Har bildning att göra med rättvisa? Kort sagt: vi behöver kunskaper i det gemensamma.

Sörlin blottlägger hur våra samhällen brottas med oförmåga att se klart och skilja mellan klokhet, dumhet och ren propaganda. Den kunskap som finns om klimat, invandring och värderingar tonas ned eller förnekas av de delar av opinionen som går att knyta till högernationalistiska värderingar. Mångfald och komplexitet förvandlas till enkelhet och entydighet.

Nätet bygger subkulturer kring åsiktsgemenskaper som skänker trygghet och hemkänsla. Sociala medier bekräftar deltagarnas världsbild. Globaliseringens yttre stress, behovet av trygghet i en skattesänkande stat som minskar i ansvar, har gett snabba förskjutningar i det politiska landskapet. Högerpopulismen uppehåller sig vid oro, rädslor och hot.

Samtidigt har de ett problematiskt, rent av förnekande förhållande till kunskap och vetenskapligt kunskapssökande. Vi ser hur dessa populister förtalar och beljuger myndigheter, medier, sakkunniga och experter och upphöjer sina egna fördomar till alternativa sanningar.

Utan kunskap som blir gemensam blir hanteringen av dessa utmaningar omöjlig. Att veta tillsammans är bildning. Bildning kan inte privatiseras, lika litet som sanningen.

Kunskap i sig räcker inte till att motivera handling. Bildning är kunskap om förhållanden och omdöme om vad som bör göras för att förhålla sig ansvarsfullt till dessa förhållanden. Bildning är inte mätbart. Insikter låter sig inte fångas i en formel. Sörlin menar att det dagliga aldrig avstannande försvarsarbetet för demokrati och öppna samhällen sker genom att människor blir ägare till en gemensam förståelse av varför och hur demokratiska samhällen kan existera.

Bildningsprojektet är besläktat med annat försvars- och underhållsarbete, med den skillnaden att inte låta ojämlika skillnader och orättvisor utgöra grogrund för populisternas anklagelser om eliternas privilegier och bristande engagemang för folket. Bildning är en samhällsförsvarande process.

Författaren analyserar också varför lärare gjort en klassresa nedåt. Kommunaliseringen från vänster och friskolereformen från höger var, menar han, två illa tänkta reformer. Han skriver: "Under detta kniptångsangrepp från ovana, förvaltande kommuner på ena flanken och vinstjagande skolkoncerner på den andra, har skolan i Sverige nästan omkommit av kvävning."

Reformkraften har inte ägnats åt att tala om hur kunskap kan engagera. Närvarande, aktiva, kunniga och välutbildade lärare som med bred beläsenhet och berättande kan skapa sammanhang och djup. Visa på sambanden mellan kunskap och hänsyn och varför vi behöver lära oss tillsammans.

Kunskap är inte bara ett karriärinstrument, den behövs för att upprätthålla vår etiska miljö och minska riskerna i samhället.
Bildning är inte förenligt med konspirationsteorier, klimatförnekelse, nedsättande och cyniskt språk. Det är en mänsklig rättighet där vi tydligt gör skillnad mellan sant och osant som dessutom ofta är orättfärdigt. När vi med kunskaper vet tillsammans, bidrar denna bildning till att hålla samhället samman.

 

Fler nyheter

Tre små ord som räddade skolan

2020-11-24

Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? Erik Hall, Douna Hayyoun, Ingrid Hylander, Semira Vikström...

En hel bok om samtal för att utveckla skolan - kan det bli bättre?

2020-11-24

Skolutveckling genom samtal Mia-Marie Sternudd-Groth, Monica Evermark (red) Studentlitteratur Jul...

Utsatta unga får inte tillräcklig hjälp

2020-11-24

Lyssna, reagera och agera Ann-Marie Markström och Ann-Charlotte Münger Studentlitteratur En del...