Nr 5/15 2019-08-29

Vikten av skolans mellanledare

Att leda från mitten – lärare som driver professionell utveckling
Karin Rönnerman
Lärarförlaget

"En bok jag har saknat", skriver Lisbeth Gyllander Torkildsen i Inledande ord.

Här är jag synnerligen benägen att instämma.

Den här boken behandlar ett område, skulle vilja säga en arena, som funnits men inte synliggjorts och utforskats. Temat är förändring, men nämligen den, som drivs av läraren själv tillsammans med sina kolleger i en anda av professionalism. Förändringen utgår från erfarenheter och autentiska frågor ur den egna praktiken och hur lärarna kan ta makten över dessa och förändra i riktning mot hållbar utveckling.

Forskningen i boken bygger på Rönnermans studier i samarbete med australienska forskare. Empirin har bearbetats och analyserats inom ramen för Teorin om Praktikarkitekturer. En teori om praktik måste också vara en teori om det sociala livet, eftersom praktiken även utgörs av och ingår i den sociala världen.

Rönnerman tydliggör fem praktikarkitekturer: elevers lärande, undervisning, ledarskap, professionellt lärande, forskning och utvärdering. Teorin om praktikarkitekturer sätter fokus på mellanledande, som orientering mot utbildningens praxis. I detta samarbete har begreppet mellanledare fått en speciell och fokuserad betydelse.

Mellanledare definieras som nyckelpersoner i att leda professionell utveckling och lärande. Det kan vara handledare, processledare, utvecklingsledare, arbetslagsledare eller förstelärare; således är mellanledare en övergripande benämning.

För att skapa hållbara utvecklingsprocesser krävs ofta att ansvaret för utveckling delas av flera. Arbetet i dagens skolor är komplext. Skolledare behöver ofta hjälp av mellanledare av olika slag.

Hållbar praktik-, professions- och skolutveckling förutsätter ett samspel mellan kunskap och kunnande, mellan reflektion och handling. Det innebär behov av metoder, modeller och teorier för att utveckla kompetenser i riktning mot detta samspel. Boken förordar aktionsforskning som metodik och förhållningssätt.

I aktionsforskande används vetenskapliga metoder, goda råd och konstruktiv kritik utbyts samt nya handlingssätt. För att skapa hållbara utvecklingsprocesser krävs ofta att ansvaret för utveckling delas av flera.

Två bärande begrepp har lyfts upp, mellanledare och aktionsforskning. "It is not enough that teachers´work should be studied: they need to study it themselves" (Stenhouse 1975).

Detta ställningstagande innebär att inte bara rektorer bör leda skolutveckling. Det är många andra som också har ledande roller i skolans verksamhet. Just dessa ledare berörs här i boken. Den huvudsakliga uppgiften befinner sig i verksamheten. Om praktiknära forskning kring teorin om praktikarkitekturerna.

Det betyder, att mellanledande kan utvecklas till en praktikförändrande praktik. Hur skapas förutsättningarna?

I boken ingår i kapitel 4 fem "Berättelser från fältet", som var och en för sig är mycket belysande för rollen som mellanledare. Här är tydligt fokus på nödvändigheten av ett kommunikativt rum och tid för att kunna nyttja det av samtliga involverade lärare. Rum blir inte kommunikativt bara för att det bestäms, när och var mötet ska ske. Det måste organiseras och planeras, så att det blir lämpligt och värdefullt för alla som vill deltaga.

Yttersta vikt läggs vid tilliten till mellanledaren. Tillit för att kunna organisera och handleda. Det är välkänt att chefernas ledarskap är viktigt för utbildningens kvalitet, men det utövas på distans från utbildningens kärna – klassrummet. Det innebär, att rektors inflytande är begränsat när det gäller att direkt kunna påverka vad som händer i klassrummet.

Mellanledare däremot utövar sitt ledande i kraft av att de deltar i verksamheten i klassrummet. Deras praktik innebär både ledande och undervisande och därmed befinner de sig i en idealisk position för att hantera både undervisning och ett professionellt pedagogiskt ledarskap. Mellanledaren kan på sätt och vis sägas ha en mäklande uppgift i att befinna sig i samspel med både sina kollegor och sin skolledning. Det är vad vi kan benämna Distribuerat ledarskap.

Det föreligger onekligen en viss risk, att detta distribuerade ledarskap glider in och över mot administrativa ledaruppdrag. Forget administration!

Nödvändigt att bevaka att mellanledaren inte hamnar på "villovägar". För att ytterligare utveckla mellanledarens uppdrag och få nya impulser och inputs påpekas också möjligheten att skapa kommunaktiva nätverk med andra mellanledare.

På ett trovärdigt och realistiskt sätt byggt på god forskning argumenteras i "Att leda från mitten" för utveckling av pedagogiska mellanledare som en del av det pedagogiska ledarskapet för utbildningens bästa.

Fler nyheter

Retorik när den är som bäst

2019-08-29

Talskrivarna – Om retoriken i politiken Hans Gunnarsson, Staffan Thulin Carlsson förlag...

Tillit som ersättning för uppföljning

2019-08-29

Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor Louise Bringselius Komlitt Att den...

Lite för mycket av det goda

2019-08-29

Utmärkt ledarskap i sko lan Jan Håkansson, Daniel Sundberg Natur&Kultur I samma serie som denna b...