Nr 2/20 2020-04-01

Viktig omställning till framtiden

Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola
Jan Hylén
Studentlitteratur

Skolan är ett av samhällets nav. Vi ska utbilda om det som varit för att eleverna – och samhället – ska kunna möta framtiden, och vi ska göra det utifrån dagens situation och villkor. Det är ingen enkel balansakt som begärs av skolan att klara av.

När digitaliseringen av vår värld orsakar stora förändringar, inte bara i vad vi ska göra nu och i framtiden utan också förändrar hur vi måste tänka, vilka yrken som kommer att finnas och vilka som kommer att försvinna, då är vi i nivå med industrialismens genomslag.

Författaren resonerar en del i boken om att den digitala behöver relativiseras; nog var vaccin och tillgången till rent vatten mer avgörande för människan än digitaliseringen.

Hylén lyfter, när det gäller digitaliseringen av läromedel, att elever med funktionsnedsättningar gynnas av digitala läromedel, och att de digitala verktygen är så användarvänliga att de är till nytta för alla elever. Det finns så klart olika synsätt och tankar kring detta, men de fördjupas inte i boken.

Själv reagerar jag på det som kallas Gutenbergparentesen, det vill säga att det tryckta, oföränderliga ordet nu har nått sin slutparentes.

Innan det tryckta ordet fanns en muntlig tradition, som gjorde att berättelser utvecklades, det satte tryckkonsten mer eller mindre stopp för. Författaren ser det som positivt att digitala medier mer fungerar som den tidigare muntliga traditionen än som tryckta skrifter. Orden är inte "fängslade" längre. Visst ger det stora möjligheter, men en baksida är så klart hanteringen av fakta.

Hylén redovisar ett ganska stort antal scenarier för vilka arbeten som kommer att finnas i framtiden, en redogörelse som bygger på flera stora konsultföretag, men även från vår egen arbetsförmedling. Det är en vittomspännande och intressant exposé.

Sverige ligger långt fram när det gäller omställningen till framtiden, eller nuet, om man ska vara mer korrekt. Frågan är vad skolan måste göra för att se till att dagens elever kommer att kunna få rätt verktyg inför framtiden.

Kort sammanfattat behöver eleverna socialt och emotionellt lärande. För att få framgång i sina studier och i yrkeslivet behöver man det som kallas "the big five": man ska vara samvetsgrann, utåtriktad, behaglig, emotionellt stabil och ha ett öppet sinne. Och, menar Hylén – och han har ordentligt på fötterna – detta kan alla lära sig, det är inte medfödda egenskaper för alltid givna. Dessa fem är så klart nerbrutna i mer precisa termer, exempelvis innebär "öppet sinne" nyfikenhet, tolerans och kreativitet.

Författarens kritik mot dagens läroplaner kan sammanfattas i att fokus i dag ligger på främst ämneskunskaper, i stället för de ovan nämnda big five, som eleverna inte får träna i så hög grad.

Om inte skolan tränar dessa kompetenser är det elevens uppväxtmiljö som avgör möjligheterna att lyckas i ett framtida yrkesliv, och då missar skolan sitt kompensatoriska uppdrag. PISA-generalen Andreas Schleicher citeras när han konstaterar att problemet inte är att skolan är ineffektiv, utan att den förlorar sitt syfte och relevans.

Hylén har kopplingar till Oecd, och en intressant formulering i boken är att han skriver att Unesco har ett tydligt politiskt anslag. Som om Oecd inte skulle ha det.

Alla som skrivit om framtidsscenarier har så klart en agenda.

Fler nyheter

Tre små ord som räddade skolan

2020-11-24

Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? Erik Hall, Douna Hayyoun, Ingrid Hylander, Semira Vikström...

En hel bok om samtal för att utveckla skolan - kan det bli bättre?

2020-11-24

Skolutveckling genom samtal Mia-Marie Sternudd-Groth, Monica Evermark (red) Studentlitteratur Jul...

Utsatta unga får inte tillräcklig hjälp

2020-11-24

Lyssna, reagera och agera Ann-Marie Markström och Ann-Charlotte Münger Studentlitteratur En del...