2020-03-24

Vi måste hitta en nivå som är tillräckligt bra

Så kom det då, det ganska väntade beskedet att de nationella proven ställs in i vår. Förståeligt, vi kan ju inte ens samla eleverna för att göra proven.

Många lärare har berättat för mig att de kan sätta betyg ändå, men mattelärarna är mycket bekymrade. Deras gymnasiekurser är ju oftast upplagda på ett sätt som gör att de inte har gått igenom hela det centrala innehållet förrän i slutet av kursen.
Skolverket måste gå ut med direktiv till de betygsättande lärarna kring detta så att vi kan få så rättssäkra och rättvisa betyg som möjligt. Det värsta scenariot i det här fallet är ju att lärarna inte kan sätta betyg, och att eleverna inte får sin examen så att de kan söka vidare. Hur hanterar vi alla de eleverna när de ska komplettera sina betyg? Vad ska högskola och universitet göra med alla tomma platser? Det finns motsvarande problem inom yrkes- och hantverksprogrammen, så klart.
Jag skulle inte vilja vara i Skolverkets kläder just nu, och de sitter säkert redan och klurar på detta.

Jag och alla andra inom skolan vore glada om det kom en hint om att ett sådant arbete pågår.
I övrigt kan jag konstatera att information är det svåraste som finns.

Om fem personer sitter på samma möte och hör samma information kommer det att finnas fem olika tolkningar. När sedan dessa fem berättar för ytterligare fem finns det snart 25 olika versioner.

Eftersom många inom skolan är mycket uppfinningsrika, engagerade i sina elever och ambitiösa finns det en vilja att tänja på saker och ting. Allt för att eleverna ska lyckas. Det är som att valla katter, i begreppets allra mest positiva tolkning. Men det blir många frågor kring varför den ena eller andra gjorde på ett visst vis.
Förutom det handlar det väldigt mycket om att hjälpa lärare att dra ner på sin arbetsinsats. Alla måste hitta en nivå där det som görs är tillräckligt bra. Det finns annars en vägg längre fram som man går in i, och det vill vi ju inte.
Saknar eleverna något enormt.

Peter Fredriksson – en vindflöjel?

Sitter här och blir mer och mer förbannad över att generaldirektören för Skolverket säger, med anledning av att de nationella proven inte ska genomföras, att lärarna ändå kommer att ha annat underlag till grund för betygsättningen.

En del lärare har det, men långt ifrån alla. Uttalandet sätter många lärare i kläm. Betygsättningen är lärarens tyngsta, i flera aspekter, myndighetsutövning. Att generaldirektören skickar signalen att lärare minsann får sätta betyg ändå är att lämna dem i sticket.

Om en lärare inte har underlag för betygsättningen ska man inte sätta betyg. Hur illa kan inte det drabba eleverna? Läraren sätter F i betyg, för det är också ett betyg. Med direktiv kanske läraren kunde fått besked om att bortse från vissa kunskapskrav eller delar av det centrala innehållet.

Nu ska lärare, utifrån eget tyckande, sätta betyg. Rättssäkert? Inte ett dugg. Rättvist mot eleverna? Inte alls. Förtroendegivande? Skojar du?

Fler nyheter

En extra känsla av allvar i denna tid av oro

2020-04-03

Igår hade vi minnesstund för en av våra elever. Hen dog förra veckan, efter en kort tids...

Det där med möten ...

2020-04-02

Kan det vi gör nu förändra hur vi ser på möten? Jag tycker mig märka att möten som sker digitalt ...

Glädjen att undervisa

2020-04-01

Torsdag 26/3 Ny dag med nya möjligheter. Några ur personalen är sjuka/frånvarande och då får man...